I veckan kunde Di Digital avslöja att 15 nyckelpersoner på Spotify hotas med utvisning. Skälet är att den svenska musiktjänsten under en period missat att teckna tjänstepension eller sjukförsäkring för de aktuella personerna.
Läs mer: Spotify-anställda hotas av utvisning
Bolaget menar att det rör sig om teknikaliteter och att Migrationsverkets tolkning av utlänningslagen riskerar att skada såväl Spotify som andra bolag som rekryterar utländsk spetskompetens.
I december presenterades en utredning med syfte att ureda arbetskraftsinvandrarens roll på arbetsmarkanden. De förslag som lagts fram anses dock vara otillräckliga, enligt ett antal remissinstanser, har Di Digital kunnat rapportera.
Spotifys globala HR-chef Katarina Berg kallar situationen "absurd", och hon är inte ensam.
"Det här är en akut fråga för alla oss som rekryterar utländsk spetskompetens. Vi har idag 45 olika nationaliteter bland våra medarbetare och det som nu drabbat Spotify skulle lika gärna kunna hända oss. Hela techindustrin går som på nålar”, säger betalbolaget Izettles vd Jacob de Geer.
Problemet kom som en kalldusch i fjol
Bland rekryteringstjänsten Sqores 60 anställda finns 20 nationaliteter representerade och Migrationsverkets linje då det kommer till förnyandet av arbetstillstånd har blivit en rejäl huvudvärk för bolaget och dess anställda.
“Problemet kom väl som en kalldusch i fjol och vi riskerar att bli av med nyckelpersoner som varit hos oss länge. För att kunna rekrytera den specialistkompetens som vår verksamhet kräver måste vi kunna bredda sökandet till länder utanför Europa. Det skulle vara fantastiskt om Migrationsverket blir mer av en servicemyndighet som hjälper arbetsgivare att göra rätt”, säger bolagets vd Niklas Jungegård.
Syftet med Migrationsverkets granskningar är att skydda utländska medborgare med svenskt arbetstillstånd från undermåliga arbetsvillkor. När det kommer till framgångsrika techbolag kan villkoren dock slå fel, menar de bolag som Di Digital har talat med. Detta eftersom problemen som kraven ska motverka, såsom undermåliga arbetsvillkor, enligt dem sällan drabbar välbetalda it-experter.
En lösning för personer som förlorat sina arbetstillstånd på grund av arbetsgivarens misstag är att lämna Sverige för att börja processen med att söka tillstånd på nytt. Det förfarandet har bland annat en kinesisk programmerare som fått problem med Migrationsverket använt sig av, berättar han för Di Digital.
Läs mer: Efter uppropen – kodarens utvisning överklagas
Han tog en masterexamen i datavetenskap vid ett svenskt universitet 2011 och började därefter att jobba på en startup i Stockholm. När han 2013 ansökte om en förlängning av sitt arbetstillstånd och uppehållstillstånd fick han dock avslag. Migrationsverket reagerade på att han under en period hade saknat försäkringar.
Han uppskattar att åtminstone 20-30 personer i gruppen har haft liknande problem
Efter att ha gjort en egen kontroll upptäckte han att arbetsgivaren inte alls hade tecknat några försäkringar. Han åkte då tillbaka till Kina för att ansöka om nya tillstånd för att arbeta i Sverige. Nu är han tillbaka i Sverige. Problemen har fortsatt men han säger att han kan jobba kvar i Sverige tills Migrationsverket har fattat ett beslut i hans ärende.
Han berättar att han är med i en gruppchatt för kinesiska utvecklare i Sverige. Han uppskattar att åtminstone 20-30 personer i gruppen har haft liknande problem. Lösningen för dem har varit att åka tillbaka till Kina för att göra en ny ansökan.
”Om jag själv blir deporterad planerar jag att söka nya tillstånd i Kina efter sex månader och gå igenom processen igen.”
Patrick Hiller är vd på teknikkonsultbolaget Telescope Services sedan 2015. Lundabolaget har omkring 25 konsulter i Sverige och har kontor i Kenya, Ukraina, Filippinerna och Indien. Han berättar för Di Digital att flera personer som har varit anställda på bolaget innan han blev vd har fått problem med Migrationsverket. Nu söker de jobb i andra länder.
Han menar att de anställda har haft försäkringar sedan dag ett. På inrådan av försäkringsbolaget tecknades dock sjukförsäkring först när provanställningen övergick till fast anställning. Enligt honom har bolaget handlat enligt de rekommendationer de fått från sitt försäkringsbolag och från branschen i övrigt.
”Vi har tekniskt sett gjort fel. Tjänstepensionen har vi betalat in retroaktivt. Men med sjukförsäkringen kan man inte göra någon senare inbetalning eller justering. Migrationsverkets tolkning är att detta är en allvarlig brist.”
Han hade önskat att Migrationsverket hade påtalat problemet tidigare så att det hade kunnat rättas till.
"Nu kommer de fem år senare när de här personerna har etablerat sig i samhället och betalar skatt i Sverige.”
Irene Sokolow som är pressekreterare på Migrationsverket betonar företagens ansvar i situationen.
“Om en arbetsgivare är angelägen om att anställa en viss person behöver de också ta sitt ansvar och vara noggranna med att villkoren blir uppfyllda.”
Som regelverket ser ut idag är arbetstagaren beroende av att arbetsgivaren gör rätt menar hon.
"En arbetstagare från tredjeland kan annars, som vi har sett, drabbas hårt av att arbetsgivaren inte har betalat ut rätt lön eller sett till att han eller hon omfattas av försäkringar.”
Hon kan dock inte uttala sig om de aktuella ärendena eftersom hon inte tagit del av dem.
"Men generellt kan sägas att det är så här ser lag och rättspraxis ut i dag och det är så vi tjänstemän måste tillämpa reglerna. Syftet med lagstiftningen är att komma åt missbruk av systemet med arbetskraftinvandring, men som lagen är utformad är det arbetstagaren som främst drabbas av att arbetsgivaren inte har uppfyllt villkoren. Det har vi sett många exempel på."
Debatten sätter fingret på en viktig del av det som brukar kallas den svenska modellen: Kollektivavtalen.
Henrik Ehrenberg som är samhällspolitisk chef på Unionen tycker att techbolagen har underskattat värdet av dessa.
“Kollektivavtal anger tydligt vad som gäller för bolag och anställda och minskar risken betydligt för att det sker misstag med exempelvis pensionsinbetalningar.”
Jag uppfattar inte att den här sortens bolag är ointresserade av att följa regelverket, utan att det skett misstag
Samtidigt tycker han att det är orimligt att konsekvensen av bolagens misstag drabbar individen. Han tycker att nåd borde få gå före rätt i de fall där företagen har upptäckt att de gjort ett misstag och rättat till felet.
”Jag uppfattar inte att den här sortens bolag generellt är ointresserade av att följa regelverket, utan snarare att det har skett misstag. Då måste man kunna rätta till det utan att anställda drabbas så hårt att de förlorar sina jobb.”
Han betonar att Sverige som land behöver snabbväxande och kreativa bolag.
“Det ligger i landets intresse att arbetsmarknaden för de här internationellt aktiva bolagen fungerar. Men jag hade önskat mig att bolagen själva förstod att det vore nyttigt och lönande för dem att fullt ut bli en del av den svenska partsmodellen och skriva på kollektivavtal.”
Läs mer: Utredningen om arbetstillstånd sågas av it-branschen
