Hoppa till innehållet

Australien tvingar techjättar att betala för nyheter

Google och Facebook måste i framtiden ersätta australiska medier om det som redaktionerna producerar visas i nätjättarnas tjänster. ”Det handlar om värdet av journalistik och värdet av medier i en demokrati”, säger kommunikations- och kulturminister Paul Fletcher.

Australiens finansminister Josh Frydenberg samt Facebooks vd och grundare Mark Zuckerberg.
Australiens finansminister Josh Frydenberg samt Facebooks vd och grundare Mark Zuckerberg.Foto: TT.

Australiens medier lider, liksom många andra länders nyhetstjänster, av svikande annonsintäkter under den pågående coronaviruskrisen.

Att nätjättar som Google och Facebook sedan tidigare tagit en allt större del av annonspengarna har inte gjort det lättare för mediehusen att överleva. Nu ska Canberra-regeringen tvinga de amerikanska jättarna att betala för det innehåll de använder, i form av exempelvis förhandsvisningar av länkinnehåll, från landets medier.

Finansminister Josh Frydenberg säger att regeringen i juli ska presentera vad han kallar en obligatorisk uppförandekod, som bland annat innehåller kravet om betalning.

”Vi vill jämna ut spelplanen. Det här är företagsjättar som tjänar mycket pengar och det är inte mer än rättvist att de som skapar innehållet får betalt för det”, säger han på en presskonferens i Sydney.

Australiens regering har i flera år försökt få företag som Google och Facebook att frivilligt betala tillbaka lite av det de tjänar på att samla in information från landets invånare och företag, men Frydenberg säger nu att han tröttnat på att ingenting händer.

”Det har inte lett till några meningsfulla framsteg så nu tar vi de här mer drastiska greppen”, säger han.

Att beskedet kommer just nu hänger enligt Paul Fletcher på samma presskonferens ihop med att viruskrisen pressat medierna ytterligare, samtidigt som fler söker sig till dem för nyheter om pandemin.

”Australien behöver ett starkt och hållbart ekosystem för nyhetsmedier och medierna är just nu hårt pressade. Vi vill säkerställa att vi har ett konkurrenskraftigt medielandskap”, säger Fletcher.

Hur Australien ska få jättarna att betala, eller hur mycket, är inte helt klart.

”Vi har olika alternativ, och vi inser att det är en utmaning och att det är ett högt berg vi har att bestiga. Men det handlar om att behålla arbetstillfällen inom journalistiken.”

I december i fjol presenterade premiärminister Scott Morrison vad som då kallades världsledande åtgärder. Konkurrens- och konsumentmyndigheten ACCC fick då i uppgift att granska nätjättarnas algoritmer för riktad reklam och hur de kan inkräkta på användares personliga integritet.

Måndagens besked kommer bara veckor efter det att Frankrike krävt att Google ska förhandla med utgivare över betalning för att använda deras material. Tidigare har liknande krav på andra håll fått exempelvis Google att inte erbjuda sin News-tjänst i länder som Danmark och Spanien.

Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera