Små svenska teknikbolag är ett hett byte på förvärvsmarknaden. 2017 har inletts med ett sällan skådat förvärvstempo då 16 bolag blivit uppköpta bara under januari. Det höga tempot har drivits på av såväl industriella som finansiella köpare. En rad helsvenska affärer har skett som Bygghemmas köp av Furniturebox, EOC Capitals köp av Jetshop och riskkapitalbolaget Alfvén och Didrikssons köp av Offerta. Men utländska, och inte minst amerikanska köpare, är högst delaktiga i höjningen av affärstempot.
”Generellt är det ett bra exit-klimat just nu. Börsen går starkt vilket gör att bolag som vill köpa har attraktiva värderingar samtidigt som det är öppet för noteringar. Sedan har det digitala skiftet slagit till med full kraft mot traditionell industri och det som inte legat i framkant behöver nu stärka sig genom förvärv, som med Axfoods köp av Mat.se”, säger Daniel Blomquist, partner på riskkapitalbolaget Creandum.
Läs mer: Matjätten Axfood står bakom budet på Mat.se
Umeåbolaget Limes Audio köptes i januari av Google som sannolikt vill komma åt bolagets teknik som kan höja ljudkvaliteten vid till exempel videokonferenser. Senast Google köpte svenskt var 2011 då de förvärvade Global IP Solutions för drygt 400 Mkr. Även Microsoft har köpt svenskt i januari. Linköpingsbolaget Donya Labs, som tagit fram en mjukvara för att komprimera 3d-grafik, meddelade i mitten av januari att de köpts upp av den amerikanska mjukvarujätten.
Att unga svenska teknikbolag köps upp av amerikanska mjukvarujättar betyder inte nödvändigtvis att bolagen flyttar till USA
Läs mer: Så fick de Microsoft att köpa deras startup
Att unga svenska teknikbolag köps upp av amerikanska mjukvarujättar betyder inte nödvändigtvis att bolagen flyttar till USA. För både Google och Microsoft är det faktiskt tvärtom. När Google 2007 köpte svenska Marratech blev det grunden för uppbyggnaden av Googles svenska utvecklingskontor och när Microsoft nu köper Donya Labs är planen att utöka verksamheten i Linköping.
”Det är något som man har sett i Israel under lång tid. I stort sett alla amerikanska mjukvarubolag har betydande utvecklingsverksamhet i Israel i dag. Det har att göra med den expertis som finns där och att de blivit bekväma med att driva verksamhet där. Om det kommer att bli så i Norden är för tidigt att säga men det går i rätt riktning”, säger Daniel Blomquist.
Mellan 2000-2004 såldes eller noterades techbolag för i genomsnitt 12,5 miljarder kronor per år.
Värdet på försäljningarna av teknikbolag i Norden har stadigt ökat ända sedan år 2000. Mellan 2000-2004 såldes eller noterades techbolag för i genomsnitt 12,5 miljarder kronor per år. Mellan 2010-2014 var motsvarande siffra 26,5 miljarder kronor, visar data som riskkapitalbolaget Creandum samlat in. De senaste två åren har transaktionsvärdet legat kring 15-25 miljarder kronor.
”2014 var extremt starkt, 2015 och 2016 verkar ha varit mer normala. Känslan är att det nu finns många kvalitetsbolag med höga värderingar som är osålda. Därför tror jag att vi kommer att se höga nivåer under de nästkommande cyklerna”, säger Daniel Blomquist.
Läs mer: Creandum ny delägare i Klarna
I Sverige står bolagsförsäljningar för en betydligt större del av transaktionsvärdena än börsnoteringar. Men 2017 skulle trots en stark start för försäljningar kunna bryta det mönstret och dessutom bli ett svårslaget rekordår. Om Spotify börsnoteras i år innebär det en notering till ett värde på runt 150 miljarder kronor vilket skulle få statistiken att skjuta i höjden rejält.
Känslan är att det nu finns många kvalitetsbolag med höga värderingar som är osålda.
”Börsen har blivit mer intressant. Stockholmsbörsen låg i dvala mellan 2002 till 2012. Nu har techbolagen vuxit till sig och kan visa upp vinster, dessutom är tillväxtbolag efterfrågade av marknaden som länge mest fått se private equity-ägda bolag noteras. Så börsen har en viktigare roll nu men det är fortfarande försäljningar som står för det största värdeskapandet”, säger Daniel Blomquist.