Hoppa till innehållet

Bakslag för Riksbanken: Inget skydd för "e-kronan"

Om två år ska Riksbanken testa den digitala kronan. Men frågan är vad den kommer heta eftersom centralbanken nekas rätten till valutans tilltänkta namn: "e-kronan".

Riksbankschefen Stefan Ingves.
Riksbankschefen Stefan Ingves.Foto: Amanda Lindgren

Riksbankschefen Stefan Ingves projekt med Riksbankens egna digitala valuta har stött på patrull.

Riksbanken nekas nämligen varumärkesskydd för namnet "e-krona", visar ett beslut från Patent- och registreringsverket, PRV. 

”Att registrera det här som ett varumärke är inte ett lämpligt sätt för att hindra andra näringsidkare från att använda det”, säger Magnus Ahlgren, chefsjurist på PRV.

Sedan våren 2017 utreder Riksbanken om möjligheterna att ge ut en digital centralbankspeng. Tanken är att den helt enkelt ska heta "e-kronan", därmed vill Riksbanken också ha ensamrätt på namnet.

Enligt ansökan om varumärkesskydd som skickats till PRV anser Riksbanken att namnet måste skyddas eftersom ”det är av stor vikt att Riksbanken får en ensamrätt till märket för att hindra andra aktörer att använda kännetecknet för sina egna digitala valutor”, framgår av beslutet.

I sitt försök att vinna varumärkesskydd för e-kronan har man anlitat en advokatbyrå, som sammanlagt fakturerat Riksbanken 126 000 kronor för sina tjänster. 

Men det är en investering som alltså inte gett någon avkastning. I maj i år vägrade PRV Riksbanken varumärkesskydd för den digitala valutan. Namnet kan alltså användas av vem som helst.

Enligt PRV uppfyller "e-kronan" inte kraven på särskiljningsförmåga, där ett varumärke måste vara tillräckligt unikt för att kunna skyddas. Riksbanken menar att förledet "e-" är just så pass unikt att "e-kronan" bör kunna skyddas, men det köper alltså inte PRV.

”I princip har man skickat upp en testballong för att se om det är lämpligt att använda varumärkesskydd för att ha ensamrätt till "e-kronan". Vår bedömning är att det fungerar illa i förhållande till lagen”, säger Magnus Ahlgren och fortsätter:

”Vill Riksbanken begränsa användningen av "krona" i relation till elektroniska betalsätt eller som valuta, så får de fundera på en annan lösning än genom varumärkesrätten.”

I förra veckan gav Stefan Ingves löftet att lansera den nya, digitala, valutan om två år som testversion. Frågan är dock vilket namn den då kommer gå under. Riksbanken har inte överklagat PRV:s beslut.

Läs mer: Stefan Ingves: ”Då inför vi e-kronan” 

”Vi tyckte det var viktigt att få klargjort om begreppet e-krona behövde varumärkesskyddas. Att PRV ansåg att det inte går att varumärkesskydda e-kronan innebär att ingen annan heller kan göra det. Så vi är nöjda med det svar vi har fått från PRV”, skriver Riksbankens presschef Tomas Lundberg i ett sms till Di Digital.

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera