Annons

Baltstaten lockar hundratals teknikbolag: ”Konkurrerar inte med skatteparadis”

Vilius Šapoka, Litauens finansminister, på landets ambassad i Stockholm.
Vilius Šapoka, Litauens finansminister, på landets ambassad i Stockholm. Foto: Evelina Carborn
På bara några års tid har Litauen gett EU-tillstånd till hundratals finansiella teknikbolag. Strategin ska skapa nya, välbetalda jobb – och bromsa den omfattande utvandringen från landet. ”Du kan jämföra Litauen med ett flygplan”, säger finansministern Vilius Šapoka. 
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Litauen är ett av EU:s minsta länder med sina 2,8 miljoner invånare. Populationen har stadigt minskat med ungefär 15 procent det senaste decenniet, på grund av arbetskraftsutvandring till andra länder i Europa. 

Sedan 2016 är 41-årige Vilius Šapoka partipolitiskt obunden finansminister i Litauen. Di Digital träffar honom under ett besök vid landets ambassad i Stockholm.

”Avfolkningen har så klart påverkat vår ekonomi negativt. Men under de senaste åren har regeringen fokuserat på att behålla våra nuvarande medborgare genom att förbättra levnadsstandarden och möjligheterna att lyckas. Du ska kunna leva ett bra liv i ditt eget land”, säger han.

Nu tror sig Litauen ha hittat en strategi för att stoppa utvandringen, som varit särskilt utbredd bland den yngre generationen. Landet vill skapa nya, och ofta högbetalda, arbetstillfällen genom att locka till sig investeringar från internationella teknikbolag. 

På den punkten råder det ingen tvekan om att Litauen dragit viss nytta av brexit och den oro som rådde inför Storbritanniens utträde från EU, även om Vilius Šapoka på ett generellt plan hävdar motsatsen.

”Det är en ledsam historia, ingen är glad över brexit. På kort sikt kommer det få negativ påverkan, särskilt som det finns många andra politiska risker runt om i världen. Litauen vill behålla en nära relation med våra motparter i Storbritannien”, säger han.

Ett annat faktum är att ungefär 200 000 litauer i dag bor i Storbritannien.

”Om någon vill återvända hem så är vi redo att att ta emot dem. Folk kommer tillbaka till Litauen i allt större utsträckning, men det beror mindre på brexit och mer på den snabba utvecklingen av vår ekonomi”, säger Vilius Šapoka.

Han pekar på att BNP-tillväxten i modern tid varit stark, understött av den traditionella industrin, och i genomsnitt motsvarat 4 procent per år i Litauen. 2019 blev också det första året sedan landets självständighet som invandringen översteg utvandringen.

Jag brukar skämta: Om du inte är etablerad i Litauen – är du då verkligen seriös med dina planer?

För några år sedan inledde litauiska myndigheter en punktinsats att få internationella teknikbolag, särskilt verksamma inom sektorn för finansiella tjänster, att överföra sina viktiga tillstånd inom EU från till exempel Storbritannien till just Litauen.

”Hittills har vi varit beroende av den traditionella industrin. Men för framtiden är det mindre riskabelt att investera i ny teknik än att inte investera alls. Min plan är att Litauen ska bli ett så högteknologiskt land som möjligt på så kort tid som möjligt”, säger han.

Litauens centralbank har på kort tid gett ut tillstånd till 166 bolag om att de ska få förvalta elektroniska pengar. Det är flest i hela EU, enligt Vilius Šapoka.

Vårt banksystem har nästan inga utländska konton, det är nära noll.

Ett högprofilerat bolag som fått licens för att tillhandahålla elektroniska pengar i Litauen är techjätten Google. De har kommunicerat att tillståndet kommer att användas för deras mobila betaltjänst Google Pay inom hela EU. 

Andra techjättar som Amazon, Alibaba och Facebook har också säkrat en liknande licens i Litauen, men det är oklart om dessa någon gång kommer att aktiveras och användas. 

”Vi vill att företag ska se oss som en inkörsport till hela EU. Jag brukar skämta: Om du inte är etablerad i Litauen – är du då verkligen seriös med dina planer? Ansökningarna fortsätter rulla in och jag hoppas att trenden fortsätter”, säger Vilius Šapoka.

Ett tredje exempel är brittiska Revolut, en av Europas högst värderade mobilbanker, som i slutet på 2018 säkrade ett fullfjädrat banktillstånd i Litauen som de ska nyttja i andra europeiska länder.

Men delar av det litauiska parlamentet har sedan dess gått ut och kritiserat den inhemska centralbankens beslut att godkänna Revoluts ansökan. De påpekade bland annat att myndigheterna skulle få det svårt att inspektera bolaget och att det skulle riskera den finansiella stabiliteten.

Läs mer: Hans app utmanar finansvärlden – med 7 miljoner användare: ”Döms hårdare för att jag är rysk” 

Det avfärdas av Vilius Šapoka – som framhäver att Litauen tar frågor om finansiella risker, penningtvätt, konsumentskydd och cybersäkerhet på allvar.

”Du kan jämföra Litauen med ett flygplan, våra processer är mycket snabba men ändå väldigt säkra och trygga. Vi konkurrerar inte alls med offshore-länder (nationer med få regleringar och låga skatter, Di:s anm.) där du kan hitta massvis brevlådeföretag”, säger finansministern.

Vilius Šapoka har varit finansminister i Litauen sedan 2016.
Vilius Šapoka har varit finansminister i Litauen sedan 2016. Foto: Evelina Carborn

Den standardmässiga bolagsskatten i landet ligger på 15 procent, att jämföra med Sveriges på 21 procent. 

”Vår stora konkurrensfördel är inte skattenivåerna, även om vi har vissa incitament för nya bolag. Det handlar om att regelverket är enkelt och att alla berörda myndigheter arbetar tillsammans. Dessutom växer vår talangbas snabbt”, säger han.

Internationella bolag behöver nödvändigtvis inte ha så mycket personal där de väljer att ha delar av sin juridiska hemvist. Hur många arbetstillfällen skapar egentligen de finansbolag som ni gett tillstånd till?

”Just nu arbetar mer än 3 000 personer direkt inom sektorn för finansiell teknik i Litauen. Varje år ökar det med tiotals procent”, säger Vilius Šapoka.

De tre baltstaterna Estland, Lettland och Litauen har under de senaste åren sammankopplats med penningtvätt. Många av de misstänkta transaktioner som Danske Bank och Swedbank nu granskats för skedde genom konton i regionen.

Litauen sticker dock ut i positiv bemärkelse, och enbart en bråkdel av Swedbanks misstänkta transaktioner skedde i landet. Generellt har Litauen en mycket lägre andel konton som kontrolleras av utländska medborgare och företag än sina grannländer, runt 2,5 procent enligt egen utsago.

”Vårt banksystem har nästan inga utländska konton, det är nära noll, medan andelen kan vara uppemot 50 procent i vissa andra länder”‚ säger han.

Swedbank är samtidigt en av de allra största bankerna i Litauen med 43 kontor och över 2 000 anställda.

Hur nära följer du utredningen kring Swedbank och hur involverade är Litauen i processen?

”Vår centralbank samarbetar med de utländska myndigheterna i den frågan”, svarar han kortfattat.

Redan i februari 2018, innan den stora skandalen uppdagades, varnades Swedbank av Litauens centralbank för bristande kontroll och dokumentering av transaktioner i syfte att förebygga penningtvätt. Men det var den lägsta graden av sanktion som kan utfärdas.

Läs mer: Helvändning gjorde Irland till skatteparadis – techjättarna frodas på den gröna ön

Läs mer: Techjättarnas gräddfil delar Dublin: ”Hyrorna har gått uppåt och uppåt” 

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer