Annons

Baylan efter utvisningsmissarna: ”Vi behöver göra mer”

Den nytillträdde näringsministern Ibrahim Baylan på sitt kontor.
Den nytillträdde näringsministern Ibrahim Baylan på sitt kontor. Foto: Martina Huber (Di)
Med januariavtalet i ryggen ser Sveriges nya näringsminister Ibrahim Baylan (S) goda förutsättningar att lösa optionskrånglet och stoppa kompetensutvisningarna. Men många frågetecken återstår fortfarande att rätas ut.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Rutinerade Ibrahim Baylan har spenderat stora delar av sitt yrkesliv i rikspolitikens tjänst och varit S-minister i två omgångar med ansvar för både skol- och energifrågor.

Under de kommande fyra åren ska han i stället leda den rödgröna regeringens näringspolitik och ersätter Mikael Damberg. Detta i en tid då den svenska tech- och startupsektorn föder allt fler svenska arbetstillfällen, exportintäkter och miljardärer.

”Jag har väldigt god insyn i delar av techsektorn från min tid som energiminister. Men sedan är jag ödmjuk inför att det händer oerhört mycket. Det som var sant i förrgår behöver inte nödvändigtvis vara sant i dag”, säger Ibrahim Baylan till Di Digital.

Den snabba innovationstakten för också med sig många utmaningar och techsektorn har i flera omgångar öppet dryftat sitt missnöje mot att politiken inte tagit deras förutsättningar och problem på allvar.

Läs mer: Techprofilerna: ”Utvisningarna är en ödesfråga” 

Eftersom att Sverige är ett litet land behöver bolag som Spotify, Klarna och Izettle till exempel rekrytera kvalificerade programmerare, dataanalytiker och ingenjörer från den internationella marknaden. 

Ett fortsatt högaktuellt problem är att medarbetare som har rekryterats från utlandet utvisas av Migrationsverket, ibland på grund av bagatellartade misstag.

”Det har varit rörigt. Jag kan bara konstatera att regelverket inte varit tillräckligt tydligt och ibland har Migrationsverket anklagats för att vara lite för nyckfulla i sina bedömningar”, säger Ibrahim Baylan, som dock inte vill uttala sig om huruvida myndigheten har tillräcklig kompetens för att hantera dessa typer av ärenden.

I december 2017 drev regeringen igenom en lagändring som skulle göra det möjligt för arbetskraftsinvandrare som hotades av utvisning att stanna, så länge arbetsgivaren rättat till eventuella felaktigheter i avtalet. Ungefär samtidigt kom också två vägledande domar från Migrationsöverdomstolen då beslut från Migrationsverket revs upp efter att ha bedömts som felaktiga. 

Läs mer: Han byggde visumplattform för 60 stater – utvisas för andra gången 

Trots detta har Di Digital kunnat rapportera om att utvisningarna har fortsatt under 2018. Ibrahim Baylan medger att de åtgärder som hittills vidtagits inte räcker till.

”Det kommer att behöva göras mer. Nu koncentrerar vi oss på att göra regelverket mer generöst, så att det ska bli enklare att bo och verka i Sverige under längre tid, särskilt för de branscher som skriker efter behovet allra mest”, säger Ibrahim Baylan.

I januariavtalet finns ett förslag på ett särskilt visum för högkvalificerad arbetskraft, som efter en utredning skulle kunna finnas på plats från 2021. Liknande system finns till exempel redan i dag i Kanada och Nederländerna.

Men hur detta visum kommer att se ut och vilken typ av arbetskraft som ska omfattas vill Ibrahim Baylan ännu inte svara på.

”Jag har full förståelse för att många vill få reda på fler detaljer. Men innan jag som minister pekar på några exakta lösningar, måste alla fyra partier få chansen att sätta sig ned och tillsammans komma överrens om direktiven”, säger han.

Ett annat tydligt problem är bostadsbristen i Stockholm. Spotify varnade redan 2016 i ett öppet brev för att tusentals jobb i stället skulle gå till USA, bland annat på grund av tillgången till lägenheter och särskilt hyresrätter. Klarna har på senare tid valt att växa i Tyskland av samma anledning, där hyrorna är lägre och utbudet större, enligt Di Digitals uppgifter.

”Problemet är att många av de bostäder som har byggts i Stockholm har varit väldigt dyra. Om du är en nyetablerad ingenjör från utlandet, eller för den delen en nyexaminerad student från universitetet, så är det inte aktuellt att köpa en bostad för 7-8 miljoner kronor”, säger Ibrahim Baylan.

Han menar vidare att bostadsbyggandet var högt under den förra mandatperioden, trots en avmattning under 2018, och pekar på vikten att behålla det statliga investeringsstödet till byggherrar för att producera hyresrätter.

Läs mer: Sveriges tyngsta startup-profiler: ”Optioner är en socialistisk idé” 

En annan viktig fråga för svenska techbolag är möjligheten att erbjuda sina anställda förmånliga personaloptioner. Optioner ger möjlighet för anställda att i framtiden köpa ägarandelar i företag till ett förutbestämt pris.

Om bolaget utvecklas positivt kan optionerna alltså innebära ett rejält klipp för medarbetaren, samtidigt som arbetsgivaren under tiden kan hålla nere sina lönekostnader. Modellen är beprövad i Silicon Valley och den genomsittliga skattesatsen i USA ligger på runt 15-20 procent, medan nivåerna i Sverige tidigare låg på runt 70 procent och bokfördes som förvärvsinkomst.

Under den förra mandatperioden tog regeringen till sig av kritiken och införde vid årsskiftet 2018 ett nytt system för personaloptioner, där beskattning endast skulle ske en gång på 30 procent som inkomst av kapital.

Men som Di Digital tidigare har rapporterat om hade den nya lagen stora brister när den skulle tillämpas i praktiken, på grund av att Skatteverket gjorde en annan tolkning av den nya lagtexten.

Läs mer: Startup-smällen: Skatteverket sätter ner foten kring personaloptioner 

Enligt Skatteverket ska den anställde först bli beskattad på värdet av teckningsoptionerna, för att sedan skatta på vinsten när aktierna säljs. Det är ungefär i linje med det system som gällde redan innan regeringens nya reform.

Optionssystemet gäller dessutom enbart för små och medelstora bolag, med färre än 50 anställda och som omsätter mindre än 80 miljoner kronor. Företaget fick heller inte vara äldre än tio år eller börsnoterat. Det innebar till exempel att svenska techraketer som Klarna, Izettle, Skype och Spotify inte omfattades av den förmånliga skatten.

”Det har funnits en diskussion om att systemet inte är tillräckligt bra och jag har respekt för det”, säger Ibrahim Baylan. 

Som ett led av januariavtalet ska personaloptionerna ännu en gång ses över, där en ny lagstiftning kan vara på plats 2022 efter en tvåårig utredning. Den blocköverskridande överrenskommelsen med Centerpartiet och Liberalerna öppnar bland annat för att utvidga storleken på företagen och bredda den personkrets som kan nyttja optionerna.

”Målet är helt klart att göra det mer användbart för framför allt techsektorn, som kommit med flest synpunkter och som är väldigt beroende av att kunna attrahera och behålla sin nyckelkompetens”, säger Ibrahim Baylan. 

Kan du lova större företag som Spotify att de kommer att inkluderas i det nya systemet efter 2022?

”Inte här och nu. Men jag kan garantera att systemet ska bli mer ändamålsenligt”, säger han, och poängterar även på denna punkt att diskussioner först ska föras samarbetspartierna emellan.

Men hur viktigt för dig är det att techbolagen känner att de har förutsättningar att växa långsiktigt i Sverige?

”Jag är en teknik- och utvecklingsoptimist och tror att dessa bolag i mångt och mycket kommer leda samhällsförbättringen, utöver att de bidrar till att skapa nya arbetstillfällen. Därför vill jag arbeta i tät dialog med branschen, precis som jag gjorde som energiminister, så att vi tillsammans kan skruva systemet och lösa både nuvarande och framtida problem”, säger han.

Som energiminister besökte Ibrahim Baylan (t.h.) 2017 den välgörande stiftelsen Norrsken – som etablerats av Klarna-grundaren Niklas Adalberth (t.v.). I mitten syns vd:n Erik Engellau-Nilsson.
Som energiminister besökte Ibrahim Baylan (t.h.) 2017 den välgörande stiftelsen Norrsken – som etablerats av Klarna-grundaren Niklas Adalberth (t.v.). I mitten syns vd:n Erik Engellau-Nilsson. Foto: Jesper Frisk
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies