Hoppa till innehållet

Bioservos vd: ”Därför väljer vi börsen”

En rad mindre teknikbolag står på tur att börsnoteras i år. Innan sommaren väntas livevideo-pionjärerna Bambuser, robotteknikbolaget Bioservo, med Börje Salming bland ägarna, och budappen Urb-it alla ta steget. 

Delägaren Börje Salming testar Bioservos mjuka robotikhandske för industrin. Till höger: vd Erik Landgren.
Delägaren Börje Salming testar Bioservos mjuka robotikhandske för industrin. Till höger: vd Erik Landgren.

Det råder bråda tider för alla de små teknikbolag som siktar på en börsnotering i år. Alla vill noteras snabbt, innan vinden vänder på marknaden. 

Di Digital har redan rapporterat om tre större noteringar inom tech-området som väntas senare i år. Ett av dessa är nätbutiken Boozt, vars ägare Verdane Capital (NTL) hoppas på en exit via börsen. Ett annat är hörlur- och högtalarbolaget Zound Industries (NTL). Det tredje är investmentbolaget Pomegranate Investment (NTL), med inriktning mot Irans tech-sektior. Alla tre spås få värderingar i miljardklassen. 

Tillhörande artikel: Många bränner sig på glödheta tech-noteringar

Närmast till hands ligger dock tre mindre tech-noteringar. Ett av dem är de svenska livevideo-pionjärerna Bambuser (NTL) som noteras på First North den 5 maj. 

Några veckor senare, den 22 maj, är det dags för det så kallade exoskeleton-bolaget Bioservo (NTL) att kliva in på samma lista. Bolaget, med NHL-veteranen Börje Salming på ägarlistan, är främst känt för sin så kallade robothandske som används inom vården för patienter med grepproblem. Man utvecklar även en version av denna handske för användning industrin, och har tecknat samarbetsavtal med GM och Airbus.

”Tillsammans med dem tar vi nu fram en mjuk robotikhandske för att öka effektiviteten och motverka arbetsskador. De här bolagen drabbas av höga kostnader när medarbetarna blir sjukskrivna på grund av arbetsskador”, förklarar vd Erik Landgren.

Vi är måna om att inte överspela våra nyheter

Än så länge är Bioservo ett litet bolag med ett 20-tal medarbetare i Kista utanför Stockholm. Bland investerarna finns hockeylegenden Börje Salming. I fjol hade bolaget en omsättning på drygt 11 Mkr och ett resultat på -12,6 Mkr.

Bolagets teckningskurs innebär en värdering på 150 Mkr. Ovanpå det ska man ta in 60–75 Mkr i en nyemission vars teckningsperiod löper på ut nu på fredag.

Vi går till börsen för att synliggöra bolaget och skapa en kvalitetsstämpel inför våra stora, internationella kunder. Sedan behöver vi även ta in kapital, bland annat för att få igång en storskalig produktion i samarbete med en partner. Vi vill även realisera andra produkter, exempelvis en snarlik produkt för avlastning av axlar”, säger vd:n.

Läs mer: Börje Salming: ”Hoppas handsken blir en hit” 

Risken att aktien åker berg-och-dalbana efter noteringen tar han med en nypa salt.

”Vår värdering ligger i linje med andra bolag i sektorn. Jag tror den är rimlig och vi är måna om att inte överspela våra nyheter”, säger han.

Ett tredje techbolag som flaggat för en notering innan sommaren är Urb-it, en app som låter butiker erbjuda snabb och personlig leverans av sina varor med hjälp av frilansande ”Urbers”. Di Digital rapporterade nyligen om en serie chefsavhopp på bolaget. Bland annat har finanschefen, teknikchefen och marknadschefen lämnat bolaget som även lider av stora förluster och låg tillväxt.

Läs mer: Chefsflykt inför Urb-its börsnotering 

Men trots utmaningarna uppger vd Mats Forsberg att planerna på en notering innan sommaren står fast.

”Vi är snart klara med de sista ankarinvesterarna och efter det går vi ut med prospektet”, sa han till Di Digital i onsdags.

Mer och turbulensen bland tech-noteringarna i senaste Digitalpodden:

https://embed.acast.com/digitalpodden/digitalpodden170426

Du hittar även Digitalpodden på Acast och direkt i iTunes


Har du lyssnat på Digitalpodden? Vad tyckte du? Ge oss gärna feedback! Vi finns på Twitter, Facebook och givetvis även på mejl.

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera