Hoppa till innehållet

Bitcoinpriset rusar: ”Ingen är säker på att priset ska vara på den här nivån”

Närapå dagligen har bitcoinkursen slagit rekord i vår. Men någon tydlig orsak till uppgången ser inte forskaren Jonathan Jogenfors, som snarare ser en växande bubbla.

Jonathan Jogenfors är doktorand vid institutionen för Systemteknik vid Linköpings universitet.
Jonathan Jogenfors är doktorand vid institutionen för Systemteknik vid Linköpings universitet.

Miljarderna strömmar in i bitcoin. På ett år har det sammanlagda värdet på den kontroversiella kryptovalutan ökat med motsvarande 260 miljarder kronor till drygt 320 miljarder kronor.  Det kan jämföras med börsvärdet på klädjätten H&M som ligger på 375 miljarder kronor.

Den senaste tiden har kursuppgången accelererat. Sedan slutet av mars har bitcoin stigit med över 150 procent till drygt 2 600 dollar. För ett år sedan låg kursen kring 450 dollar.

Läs mer: Han tjänar miljoner på riskkapitalisternas bitcoin-miss

”Många misstänker att bitcoin är övervärderat och det kan få ned priset ganska fort. Ingen känner sig säker på att priset ska vara 2 600 dollar”, säger Jonathan Jogenfors som är doktorand vid institutionen för Systemteknik vid Linköpings universitet och forskar om bland annat blockkedjor.

I internationell media har ett antal orsaker till kursuppgången lyfts fram. Bland annat ett tilltagande intresse från kinesiska investerare, att bitcoin godkänts som betalmedel i Japan liksom krisen för betalningsväsendet i Venezuela.

Jonathan Jogenfors bedömer även att oro kring Donald Trumps makttillträde liksom Brexit kan ha spelat in. Dessutom har en strid inom bitcoin-samfundet kring blockkedjans storlek lugnat ned sig.

"Men inbördeskriget är inte löst, så det är nog mer vapenstillestånd än fred. Den lilla skillnaden i hur debatten förs kanske inte motiverar den stora kursrusningen som har skett.”

Han ser ingen tydlig enskild orsak som motiverar den markanta kursuppgången sedan slutet av mars.

”Bitcoinvärlden är splittrad och det går att handla anonymt utan att redogöra varför man handlar.”

För en tid sedan nådde en bitcoin paritet med ett uns guld. Sedan dess har bitcoinpriset stuckit ifrån guldet, som många oroliga investerare traditionellt satsar på.

"Sedan bubblan 2013 har bitcoin fått mer legitimitet. Folk söker sig dit därför att det ses som en teknisk stabil valuta. Dessutom är bitcoin ett komplement till börsen eftersom de ofta rör sig i olika riktningar.”

Jonathan Jogenfors är inne på att uppgången kan vara en bubbla.

”Jag skulle säga att det är en bubbla som riskerar att blåsas upp för att sedan spricka. Bitcoin går i cykler. Den stora uppgången 2013 berodde egentligen inte på någonting särskilt. Då föll kursen 70 procent. Så det kan gå ganska fort.”

Det pratas mer om bitcoin nu än tidigare. Och inte bara på grund av uppgången. 

"Just nu kanske många hör ordet bitcoin, till exempel i samband med it-attacken nyligen där hackare ville ha betalt i valutan. När bitcoin får uppmärksamhet så vill folk testa att investera.”

Men det är ett tveeggat svärd. Historiskt har bitcoinkursen varit känslig för rykten och nyheter.

”Sett till andra valutor är bitcoin fortfarande litet. Därför kan en nyhet, rykten eller någon förändring få en stor påverkan.”

Missa inget viktigt från Di Digital. Följ oss på Facebook och anmäl dig till vårt nyhetsbrev:
Foto:

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera