Hoppa till innehållet

Blogg: Än är allt inte hopplöst förlorat

En ny undersökning har tittat på svenska folkets inställning till en rad konspirationsteorier och vidskepligheter. 404-bloggen ögnar igenom några konstiga frågeställningar och hittar lite välbehövlig uppmuntring. 

Dåliga tider för konspirationsteoretiker.
Dåliga tider för konspirationsteoretiker.Foto: CC BY 2.0 emigh på Flickr

Detta är ett inlägg från 404-bloggen, där Jack Werner skriver om digitala medier, digital kommunikation och källkritik. Följ honom på digital.di.se/404bloggen.


Det har sett mörkt ut på 404-bloggen, sedan den kom igång för en månad sedan.

Främlingsfientliga personer sitter och mäter ålder på flyktingbarn med ett partytricksverktyg, polariseringen mellan de som tror och de som inte tror på konspirationer är gigantisk och vi är psykologiskt hårdkodade att inte bry oss om att något som upprör oss är osant

Det är med andra ord på tiden att vi får lite goda nyheter till livs. Och tänk, just sådana presenterade i dagarna föreningen Vetenskap och folkbildning (VoF).

Som reaktion på att de ofta får frågan om hur vidskepliga och konspirationstroende svenska folket är, och då lika ofta saknat ett bra svar, har de nämligen låtit Demoskop fråga sin onlinepanel om vad de tror på. Totalt 1 113 svarade på frågorna, och resultatet är ett spännande litet spektra av föreställningar. Läs hela undersökningen här.

Innan vi går in på undersökningens slutsatser bör det nämnas något om dess trovärdighet. För det första vet vi inte hur svarsfrekvensen ser ut (forskaren i vetenskapsteori Christopher Kullenberg har ställt frågan öppet på Twitter men utan att än så länge få något svar), vilket kan betyda att vi inte riktigt vet hur pålitliga siffrorna är. För det andra är, som Rasmus Fleischer påpekar, vissa av frågorna illa ställda vilket betyder att dess svar blir mer eller mindre värdelösa. För det tredje delas de svarande upp i politiska kategorier, men där måste – som Anton Säll framhåller – underlaget vara så litet att det knappast kan vara representativt.

En annan liten brasklapp är att undersökningen är ganska kraftigt färgad av VoF:s närmast militanta motstånd mot allt pseudovetenskapligt – inklusive religion – och oproportionerligt stora irritation på biodynamik och Waldorf.

Att svenska folket inte delar den sistnämnda vreden illustreras tydligt av att hela 39 respektive 47 procent har svarat med en axelryckning på påståenden om biodynamik och Waldorf:

Undersökningen är delad på kors och tvärs, där de svarande redovisas i ålder, utbildningsnivå och partipolitiska sympatier. Kristdemokrater tror på helbrägdagörelse, Miljöpartister på biodynamisk odling, kvinnor tror att spöken finns och män tror att raser finns. Men eftersom dessa skillnader alltså ofta är små ska vi inte fördjupa oss i det.

Hellre vill jag peka på ett par muntra grafer. Siffrorna som går i blåskala nedan har svarat att de i varierande grad instämmer i påståendet till vänster.

Andelen personer som tror att den vetenskapligt belagda globala uppvärmningen, och att den lika vetenskapligt belagt är orsakad av människan, är en lögn är närmast minimal. Det handlar om 4-7 procent. Det här är inte den bild man får av att surfa runt på nätets mörkare sidor. Där ges istället intrycket att allt fler tvivlar på den globala uppvärmningen, att folk genomskådat lögnerna, att ingen bryr sig om vad forskarna säger. Med stöd i denna undersökning kan vi konstatera att så inte är fallet.

Samma intryck ges av hur de svarande reagerade på ett antal, av VoF bedömda som ”vanligt förekommande”, konspirationsteorier. Folk tror helt enkelt inte på dem. Det ska dock nämnas att många av de konspirationsteorier som de svarande fått ta ställning till är de ”ofarliga”, de klassiska gamla teorierna som nuförtiden mest nämns i sitcoms när någon ska framstå som en foliehatt. Påståendena att 9/11 i själva verket var amerikanska regeringens verk, att Estonia i själva verket sänktes medvetet eller att månlandningen arrangerades i en filmstudio är liksom så etablerat foliehattiga att ingen vill ta i dem med tång.

De enda konspirationerna som de svarande får ta ställning till, som jag tycker faktiskt också har någon sorts udd och aktualitet, är följande två.

Lyckligtvis säger klara majoriteter även här att de inte tror på konspirationsteorierna.

VoF-undersökningen är uppdelad i fyra delar, ”Inställning till vetenskap”, ”Konspirationsteorier”, ”Medicin & hälsa” och ”Tro & övernaturlighet”. De två förstnämnda har vi redan ögnat igenom, den sista är ganska harmlös och ärligt talat mest festlig (jag menar, att 19 procent av befolkningen i varierande grad tror på änglar är ju inget annat än gulligt). Det lämnar oss med kategorin ”Medicin & hälsa”.

Det framkommer att en majoritet är skeptiska till E-nummer i maten men tror akupunktur kan vara medicinskt effektivt, förvillelser som jag har svårt att bli upprörd över. Där finns egentligen bara en enda konspiration som är direkt samhällsfarlig – och den säger folket ett rungande nej till.

Min egen, en smula okynniga attityd i texten ovan är lite orättvis, det ska sägas. VoF:s undersökning är intressant och rolig, om än ibland lite väl präglad av föreningens egna käpphästar och med några lite väl löjliga konspirationer bland frågorna. Det hade varit väldigt intressant att istället läsa till exempel hur många av svenskarna som tror på konspirationsteorin att regeringen medvetet försöker skada landet genom sin invandringspolitik, eller att medierna ingår i en sammansvärjning för att hålla vissa sanningar från folket.

Nåja. Det blir kanske nästa år, det.

Den slutliga och viktigaste slutsatsen vi kan dra av dokumentet den här gången är troligen att situationen ändå inte är så bortanför all räddning som en faktagranskare på nätet ibland, i sina mörkaste stunder, kan tro. Folk tror inte på vad som helst, även om vissa försöker ge det intrycket på nätet.


Detta är ett inlägg från 404-bloggen, där Jack Werner skriver om digitala medier, digital kommunikation och källkritik. Följ honom på digital.di.se/404bloggen.

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient
Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera