Hoppa till innehållet

Blogg: Därför ska vi fortsätta räkna kön

Varför ska vi fortsätta räkna på kön och representation av kvinnor och män inom tech? Ja, inte är det för att skuldbelägga alla de duktiga entreprenörer och starka investerare som finns, skriver Fredrik Wass.

Foto: Pexels.com

Det här är ett blogginlägg av Fredrik Wass. Följ honom på digital.di.se/blogg/wass-utblick 


Jämställdhet inom tech är inte ett "blame game", det är en konkurrensfaktor. Och Sverige har synnerligen goda förutsättningar att inte bara kopiera Silicon Valley, utan också gå före inom det här området. Men då krävs det att vi synliggör styrkan i diversifierade grundarteam, från skolan och hela vägen upp till styrelserummen. Vilka som reser och får kapital är resultatet av en befintlig struktur som finns i samhället, inom utbildningarna och i techvärlden i stort. Låt oss ändra på det.

I söndags kväll släppte Di Digital sin granskning som visade att 9 av 10 riskkapitalinvesteringar i den svenska tech-branschen går till företag med manliga grundare. Inte så konstigt, säger några. De flesta techbolag startas ju av män, så när det blir dags att resa kapital så märks mansdominansen även där. Det stämmer. Och en granskning av hur pengar investeras ska inte handla om att beskylla riskkapitalister för att tänka ensidigt (även om det såklart förekommer). Däremot skickar det en tydlig signal om hur de befintliga strukturerna ser ut i branschen och i samhället.

Imorse släppte även Rättviseförmedlingen sin färska rapport om vilka som får synas i media. Även där blir mönstret tydligt. Bara 30 procent av de som medverkar i svenska nyhetsartiklar är kvinnor och ungefär 9 procent har utomnordisk bakgrund. Expertrollen i artiklar och reportage innehas oftast av en man, vilket pekar på samma struktur som gör att begreppet entreprenör också förknippas med män. När det gäller både media och tech har det även visat sig att många kvinnor drar sig för att sticka ut och ta plats.

Flera kvinnor på den svenska och amerikanska tech-scenen har vittnat om de påhopp och trakasserier de fått utstå.

Flera kvinnor på den svenska och amerikanska tech-scenen har vittnat om de påhopp och trakasserier de fått utstå när de väl valt att ta plats och uttala sig i till exempel sociala medier. Nicole Sullivan är en av dem som börjat med censuera sig själv som en följd av trakasserierna. Hon berättar om det i en serie tweets här.

Att dra till sig investerarnas ögon och skapa intresse för sin startup blir en dubbel utmaning när den kvinnliga entreprenören dels inte uppfyller schablonbilden av en entreprenör och dessutom riskerar trakasserier när hon försöker göra sin röst hörd.

Trots detta visar det sig att företag som tillsätter fler kvinnor på höga poster är 18-69 procent mer lönsamma än medianen i samma bransch. Det enligt en studie av Fortune 500-bolagen. Färre än 5 procent av amerikanska startups ägs av kvinnor, men av de startups med kvinnor som grundare och som tagit in riskkapital visar 12 procent en högre vinst än andra företag. Det konstateras i en sammanställning som MBA-programmet på University of North Carolina gjorde 2012.

Varför ska vi fortsätta räkna på könsfördelning och representation av kvinnor och män inom tech? Ja, inte är det för att skuldbelägga alla de duktiga entreprenörer som finns, eller de investerare som är motorn som driver den svenska techscenen framåt. Istället handlar det om att synliggöra mönster och strukturer, att aktivt ställa sig frågan om det hade kunnat se annorlunda ut och att med både vetenskap och affärslogik i ryggen vilja nå ännu bättre resultat.

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera