Hoppa till innehållet

Blogg: Har Facebook låst in oss för gott?

Är vi dömda till en social tillvaro innanför väggarna på de sociala medier vi använder? Just nu pågår kampen om ett fritt internet på flera fronter.

Foto: Pexels.com

För ungefär nio år sedan ägde den stora community-döden rum i Sverige. Det var en tid när aktörer som Playahead, Lunarstorm, Bilddagboken, Skunk, Hamsterpaj, Apberget med flera fick se sin tillvaro sakta tyna bort till förmån för de amerikanska jättarnas intåg i svenskarnas sociala medier-konsumtion (med undantag av långlivare som till exempel Familjeliv och Flashback, som kanske mer är att betrakta som anonyma kunskapsforum än communities).

Sommaren 2007 slog Facebook på allvar igenom i Sverige, och året efter var det dags för Twitter, även om den senare hittills inte nått lika brett genomslag som giganten Facebook, som 70 procent av de internetanvändande svenskarna använder. 2011 började Instagram sitt segertåg på svenskarnas mobilskärmar, och efter det Snapchat, och vem vet, kanske blir Jodel nästa stora grej för fler än bara svenska studenter.

Det som alla ovanstående sociala tjänster har gemensamt är en sak. De kräver på ett sätt att vi "låser in oss" i deras tjänster. Även om det finns delningsmöjligheter och tredjepartstjänster som gör att du från ett ställe kan både uppdatera och använda vissa funktioner på flera tjänster samtidigt så blir vi ändå i stor utsträckning knutna till de sociala medier vi använder. Vår kommunikation är en kommersiell entitet och för att de sociala mediernas erbjudande mot marknaden ska bli så starkt som möjligt krävs vår närvaro. Eller?

"Det fanns en tid då det främst handlade om uppfinningsrikedom och skaparglädje, och det finns säkert kvar där någonstans bakom avgasmolnen. Blir det tuffare tider så kanske skapandet och påhittigheten får större utrymme igen." skriver Miriam Olsson Jeffery i sin krönika här på Di Digital, och beskriver en tech-värld som gått från tidig entusiasm till storspelare i näringslivet.

Kanske är det inte för sent att hitta en väg framåt som inte stänger webben mer än nödvändigt, och som inte gör oss ännu mer beroende av de globala it-jättarna.

Men kanske är det inte för sent att hitta en väg framåt som inte stänger webben mer än nödvändigt, och som inte gör oss ännu mer beroende av de globala it-jättarna.

"I det fördolda har många länge ställt frågan: Om webben är öppen, varför måste det sociala vara stängt? Och nu börjar det röra sig där." skriver Pelle Wessman på sin blogg.

Han berättar om hur IndieWeb blivit en rörelse mot att kunna använda oberoende lösningar och protokoll för den sociala kommunikationen på nätet. Det skulle göra att vi blir mindre låsta vid specifika tjänster. Om till exempel Twitter läggs ned (ett scenario som Jack Werner skriver mer om här) skulle inte all vår kommunikation gå om intet, utan istället kunna knytas till oss själva, snarare än till plattformen.

Pelle Wessman jämför med den finska mikrobloggen Jaiku som var populär ett kort tag bland svenska entreprenörer, journalister och kommunikationsmänniskor. Jaiku köptes upp av Google, gjordes senare till en open source-plattform, och lades till slut ned. Sett i backspegeln var det väl i första hand för att få tillgång till Jaikus personal som köpet gjordes. Grundaren Jyri Engeström gick till exempel vidare och blev Head of Mobile and Social på Google efter Jaikus nedläggning.

Men hos Jaiku fanns den där tidiga entusiasmen, både hos grundarna och användarna. När tjänsten dog, försvann också ett samtal som jag hittills inte hittat någon annanstans. I alla fall inte på samma sätt. Pelle Wessman tror att det i framtiden går att råda bot på.

"När Twitter kanske så småningom försvinner så kanske den inte blir ett nytt Jaiku. För då kanske vi flyttat tillbaka hem. Vi kanske då har vår bas på den egna bloggen igen. Och då kan ingen någonsin stänga ner oss igen. Då är vi våra egna och ingen annans. Oberoende på riktigt. Så som webben är ment att vara." skriver Pelle Wessman.

Kanske är det önsketänkade, men jag vet att i alla fall jag skulle uppskatta en social tillvaro på nätet som inte bara utgick från hur ett ingenjörsteam i Menlo Park ser på världen. Jag har däremot inget emot de kommersiella aspekterna av att skapa mötesplatser för människor. Det har gjorts i årtusenden, och lär inte förändras bara för att våra möten blir digitala.

Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera