Hoppa till innehållet

Blogg: Netflix visar vägen till nya affärer

Ibland kan nödlösningen vara den bästa vägen till framgång. Det menar Di Digitals bloggare Sara Öhrvall. 

Sara Öhrvall skriver för Di Digital om digitaliseringen av näringslivet i smått och stort.
Sara Öhrvall skriver för Di Digital om digitaliseringen av näringslivet i smått och stort.

Reed Hastings hade 1997 en vision om en digital plats där kunder för ett enhetspris skulle kunna frossa i oändliga mängder filmupplevelser, när de själva önskade. Då saknades den tekniska infrastrukturen och användarna, som just hade vant sig vid dvd-formatet, var inte redo.

Med en tydlig framtidsbild framför ögonen kunde han ändå starta Netflix, om än med en temporär affärsmodell. Via traditionell post hyrde de ut dvd-filmer i en prenumerationstjänst. Först 2011 vågade Hastings prioritera streamingkunderna och erbjuda möjligheten att enbart prenumerera på den digitala tjänsten till ett lägre pris. Han möttes av ett ramaskri. 800.000 kunder lämnade i protest och börskursen rasade med 77 procent på fyra månader. I det långa loppet skulle Hastings få rätt.

Läs mer: Netflix närmar sig 100 miljoner användare

I förra veckan rapporterade Netflix om 93 miljoner betalande kunder världen över. Tack vare sin tillfälliga lösning – och modet att gå vidare till nästa affärsmodell – lyckades Netflix utmana både sig själva och marknaden. De stod nu utmärkt rustade för den kommande streamingexplosionen, med en trogen kärna av användare, stora mängder beteendedata, branschkontakter och, kanske viktigast av allt, en utmärkt rekommendationsmotor. Netflix hade skapat sin egen framtidsmarknad.

Uber är tydliga med att deras befintliga affärsmodell är en tillfällig lösning.

Robert Wolcott, professor vid Kellogg School of Management, kallar fenomenet övergångslösningar. Ett företag lanserar medvetet ett affärskoncept som inte kommer att hålla över tiden – och använder sitt tidsfönster för att bygga upp en position och tillgångar inför förväntade marknadsförändringar.

Uber är tydliga med att deras befintliga affärsmodell, baserad på frilansande chaufförer, är en tillfällig lösning i avvaktan på självkörande bilar. Google investerar i Nest för att smyga in en termostat i framtidens smarta hem. Paypals grundare Peter Thiel sa redan 1999 att ”i framtiden kommer vi alla att vara minibankomater med digitala plånböcker i mobilen”, men kunde då bara lansera en temporär betallösning som baserades på kreditkort och möjligheten att ”beama” till en Palm Pilot. I dag används Paypals betydligt mer avancerade mobila betalsystem av 200 miljoner människor.

Snabbrörliga marknader är svårbedömda. Genom att investera i tillfälliga affärsmodeller kan framsynta bolag ligga i startgroparna för nästa utvecklingssteg. Fler start-ups än etablerade jättar investerar i temporära lösningar. Det verkar som om de yngre företagen lägger mer kraft på att förstå marknadens framtida användarbehov och marknadsstruktur. För de företag som nu slänger sig in i en digital transformationsprocess kan det vara en viktig lärdom.

Vad är skillnaden mellan en temporär affärsmodell och helt vanligt experimenterande?

Mark Zuckerberg kallar årligen samman alla anställda och partners för att presentera en detaljerad tioårsvision om hur marknaden kommer att utvecklas och vilken roll Facebook kommer att spela i den. Har han alltid rätt? Absolut inte, men det ger en riktning och mod att skapa temporära affärsmodeller som leder till nästa framgång.

Vad är då skillnaden mellan en temporär affärsmodell och helt vanligt experimenterande? Det handlar om att medvetet skapa ett brohuvud in i en förväntad marknad. Det krävs en förståelse om riktningen framåt för att göra rätt satsning – och flexibilitet att anpassa sig allt eftersom verkligheten utvecklas.

Läs mer av Öhrvall: ”Skapa institutioner i framtidens tjänst”

Många företag sitter i dag fast i affärsmodeller som har tjänat dem väl under flera goda år, men som inte är vattentäta för morgondagens marknad. Om jätteklivet in i framtidens digitala transparenta ekosystem är alltför komplicerat kan dagens version av Hastings dvd-uthyrning vara räddningen.

Sara Öhrvall är senior rådgivare inom digitalisering, föreläsare och styrelseledamot. Hon har tidigare drivit konsultföretag inom varumärken och innovationer. För Di Digital skriver hon om digitaliseringen av näringslivet i smått och stort.

 

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här 

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera