Hoppa till innehållet

Blogg: Sanningen och varför ilskna ryktesspridare struntar i den

Det är en uppenbart fejkad nyhetsstory. Ändå tycker Facebookanvändaren Mats, som de senaste dagarna cirkulerat i hånfulla skärmdumpar på Twitter, att det är för jävligt. 404-bloggen förklarar psykologin bakom spridningen av fejkade nyheter.

En diskussion som världen kanske hade kunnat få vara utan.
En diskussion som världen kanske hade kunnat få vara utan.Foto: Skärmdump

Detta är ett inlägg från 404-bloggen, där Jack Werner skriver om digitala medier, digital kommunikation och källkritik. Följ honom på digital.di.se/404bloggen. 


Nej, rektorn på Hagaskolan i Örebro gav naturligtvis inte nioåriga Alva kvarsittning för att hon hade ett mobilskal med svenska flaggan på. Den fejkade nyhetsstoryn som hävdar det, med sitt ursprung i den ökända viralmarodören Storkens nyheter, blev isärplockad av Viralgranskaren redan i november 2014.

Icke desto mindre blev den högst verkliga och existerande Hagaskolan i Örebro nedringda och -mejlade av vredgade surfare, som läst artikeln men missat sajtens disclaimer. Det gick så långt att till och med det förhärdade hjärtat hos Storkens nyheter smälte, och sajten erbjöd Hagaskolan en ursäkt.

Så ledsna att de tog bort sin fejkade artikel var de dock uppenbarligen inte – artikeln ligger kvar än i dag. Detta i kombination med interneturlagen "puckat content + tid = spridning" innebär att storyn om Alvas Iphoneskal med jämna mellanrum dyker upp igen. Den senaste gången var det i en Facebookgrupp med det färgstarka namnet "STOPPA MAKTMISSBRUKET".

Lyckligtvis finns det besserwissers överallt. I kommentarsfältet till fejkstoryn avfärdades den av många. Men trots detta fann en medelålders man som hette Mats för gott att kommentera följande:

"Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå"

Mats citat har nu under någon dag delats på Twitter, inte sällan med hånfulla kommentarer om nationalisters tankeverksamhet bifogade. Men resonemanget att en bevisligen felaktig story ändå är värdefull eller relevant eftersom den pekar på något sant är vanligt förekommande bland människor som sprider dylikt skräp, och det finns skäl att titta närmare på varför.

 

Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå.

 

I tredje upplagan av sin lärobok Introduction to Collective Behavior and Collective Action skriver författaren David L. Miller om hur en masshysteri fungerar. Grupper som drabbas av "intensiv kollektiv upphetsning förlorar sin förmåga att skilja fakta från påhitt, och de blir lättprocoverade, mottagliga, okritiska och irrationella", skriver han och slår fast att rykten sällan är sanna men väl enhetliga, baserade på så kallad "paranoid logik".

Man skulle kunna argumentera för att människor som lever under intrycket att svenskheten, vad den nu är, är hotad – att vi inte längre får svinga svenska flaggan, sjunga julsånger, klä ut oss till pepparkaksgubbar – är delaktiga i en sorts lågintensiv digital masshysteri. Den kokar under ytan, gör sig påmind varje gång en aktuell rubrik dyker upp. De inblandade läser bara nyheter på platser där dessa hot blåses upp till en grotesk oigenkännlighet, och får därför bara intrycket att de blir mer och mer allvarliga. Sedan förstärker och bejakar de varandras världsbilder i olika slutna, sociala rum.

I sin rapport Lies, Damn Lies and Viral Content noterar journalisten Craig Silverman att vi är mer benägna att dela vidare rykten som vi upplever sätter ljuset på ett akut och verkligt hot. Med andra ord behöver det inte vara sant för oss, så länge vi redan oroar oss för den verklighetsbild som ges. Dessutom påpekar han att vi generellt oftare delar rykten om vi redan har investerat mycket tid eller energi i att bejaka dess verklighetsbeskrivning. 

Ja, ni hör ju. Allt som allt målar dessa särdrag upp en ganska tydlig bild av den oroade, rädda och slutna bubblan som delar främlingsfientlig propaganda på nätet.

Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa psykologiska effekter av vånda och information som löper amok kan drabba alla. I oktober 2014 fick jag och mina dåvarande kollegor på Metro granska de rykten som spreds under polisens så kallade "super-Reva"-insats, bland annat att en helt tunnelbanetåg hade delats upp i ljus- och mörkhyade varpå bara de senaste hade fått genomgå ID-kontroller.

När vi sedan berättade att ryktena var osanna blev vi kritiserade av aktivister som hade varnat för dessa Reva-kontroller på sociala medier, eftersom vi inte tog deras rädsla på allvar. Det handlar alltså även i detta åsiktsläger om att se en befintlig rädsla som rättfärdigande av osanna rykten.

Vad kan vi göra för att motarbeta dessa skräckens ryktesspridning? Tja, det hade jag varit en rik föreläsare om jag visste, men enligt min erfarenhet är ett försök till närvaro av godo. Man bör utgå från att antalet läsare av varje given konversation där dessa rykten sprids är minst tio gånger större än antalet delaktiga skribenter, och kan du då vara där och ställa kritiska frågor som sönderdelar och motvisar ryktena kommer det förhoppningvis ha en lugnande effekt på några av dem.

Det är ju tråkigt om fler ska behöva gråta över fiktiva Alvas öde, eller hur?


Detta är ett inlägg från 404-bloggen, där Jack Werner skriver om digitala medier, digital kommunikation och källkritik. Följ honom på digital.di.se/404bloggen.

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här 

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera