Det här är ett blogginlägg av Fredrik Wass. Följ honom på digital.di.se/blogg/wass-utblick
Igår meddelade Aftonbladets chefredaktör sedan åtta digitalt omvälvande år att han lämnar sitt jobb för att arbeta för public service. Jan Helin blir programdirektör på SVT och lämnar ett av Sveriges, och världens, bäst rustade kommersiella mediehus för en tillvaro i en licensfinansierad verklighet.
Under de åtta åren som chefredaktör har både medielandskapets, ägaren Schibsted, Aftonbladets och Jan Helins roll förändrats. För att inte tala om allt som hänt under de 22 år som gått sedan Helin anställdes som ung reporter på tidningen.
SVT får en chef som stått vid frontlinjen under av de största strukturomvandlingarna i modern tid, för medierna, företagen, myndigheterna och samhället som helhet. Aftonbladet har sedan nätets begynnelse alltid omfamnat dess möjligheter men samtidigt inte glömt bort sin egen själ som snabbfotad nyhetsbevakare, hela tiden med ett öra mot marken och en tumme i ögat på makthavarna. Det är en kombination som tillsammans med allt snabbare kommunikationsmöjligheter blivit en framgångsfaktor. Att våga satsa innan man vet säkert tycks ha varit ett ledord.
Jan Helins arv är en nybantad och effektiviserad medieorganisation som länge fungerat som arena för innovationer och som pekat ut trender och vågat satsa tidigt.
Schibsted som mediebolag rymmer förstås mycket mer än bara Aftonbladet. Det handlar om flera tunga tidningstitlar i framförallt Norden, annonssajter med global närvaro, inkubatorer och riskkapitalbolag samt annons- och publiceringssystem tillgängliga för både de egna bolagen och som fristående produkter. Merparten av de 6800 anställda i de 30 länder som Schibsted finns representerat i vet antagligen inte vem Jan Helin är.
Läs även: Nu är Blocket-kopiorna större än papperstidningarna hos Schibsted
Gör det att hans betydelse för Schibsted är obetydlig? Naturligtvis inte. Jan Helins arv är en nybantad och effektiviserad medieorganisation som länge fungerat som arena för innovationer och som pekat ut trender och vågat satsa tidigt. En arena med en publik på tre miljoner per dag, vilket gjort det lätt att trycktesta nya lösningar och snabbt se om något flyger eller dyker. Aftonbladet är ett flaggskepp för Schibsted, inte bara i Sverige. Ett exempel är den omfattande satsningen på Aftonbladets tv-sändningar. Tidningen har i flera omgångar jobbat med webb-tv genom åren, ofta innan tiden varit mogen, och med kunskaper och erfarenheter guld värda när publiken till slut växlar över till andra plattformar eller kanaler. Det gäller även den mobila utvecklingen där Aftonbladet också var tidigt ute.
Ett större problem är att hitta unga förmågor med digital spets som kan tänka sig ett jobb på kvällstidning, snarare än på en startup eller i en digital roll på ett företag.
Men Aftonbladet och Schibsted klarar sig förstås utan Jan Helin, och det finns dessutom många som fostrats i samma anda, redo att ta över. Ett större problem för koncernen är att hitta unga förmågor med digital spets som kan tänka sig ett jobb på kvällstidning, snarare än på en startup eller i en digital roll på ett företag. För journalisthögskolorna har helt klart problem med att rusta sina studenter att möta en digital verklighet som inte bara innehåller Janne Josefsson-gräv och "finjournalistik".
För Schibsted handlar framtiden främst om att lyckas med de egna satsningarna på plattformar och annonslösningar i konkurrens med globala it-jättar, snarare än om att kämpa mot lokala konkurrenter på tidningsmarknaden. Det är sådana strider som kommer att avgöra mediebranschens framtid, inte en ensam chefredaktör, hur briljant han än har varit och ännu är.
Det här är ett blogginlägg av Fredrik Wass. Följ honom på digital.di.se/blogg/wass-utblick
