Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) vill se en lag som innebär att betaltjänstföretag inte längre först får presentera kredit som betalsätt inom e-handeln, om det finns andra alternativ. Krediten får inte heller fyllas i på förhand i kassan.
Det är något Klarna vänder sig kraftigt emot – och det är lätt att förstå varför.
Läs mer: Miljardförlust för Klarna – kreditförlusterna fördubblas
I företagets årsredovisning för 2019 har just den delen av verksamheten, utlåningen till personer som handlar via tjänsten, stigit med tio miljarder kronor jämfört med föregående år.
Totalt var användare skyldiga Klarna 29,6 miljarder kronor för gjorda köp vid utgången av förra året.
”Det är en följ av en ökning i antalet transaktioner”, säger Klarnas kommunikationschef Aoife Houlihan.
”Många av våra produkter är kreditbaserade därför dyker de upp i balansräkningen. Men det är en följd av framgången på nya marknader där vi växer. Det blir också en effekt av att vi jobbar med större och större butikskedjor. Det driver på den typen av tillväxt”, säger hon.
Klarna vill inte gå ut med exakt hur stor del av de 29,6 miljarderna som belastat svenska kunder.
Läs mer: Nu är istället Sverige det stora problemet för Klarna
Men baserat på omsättningen per region, där Sverige står för 28 procent av intäkterna, skulle 8,33 miljarder kronor – grovt räknat – kunna vara svenskarnas skulder.
Klarnas intäkter från räntor på den typen av krediter uppgick 2019 till 2,79 miljarder kronor.
Att Klarna vänt till förlust, med ett nettoresultat på minus 902 miljoner kronor, för första gången förklarar Aoife Houlihan med att stora investeringar gjorts under året, och att bolaget snart kommer att presentera nya marknader till följd av dessa.
”Vi är väldigt lugna och trygga i det här. Det är väldigt medvetna beslut som gjorts under året, från styrelse och ledning. Redan i somras presenterade vi de finansiella planerna så den här är absolut inget som är oväntat på något vis”, säger hon.
