Hoppa till innehållet

Börsraketen Foodora växlar upp med varuleveranser från 300 butiker: ”Början på något stort”

Sverigechefen Hans Skruvfors kliver upp ett pinnhål och blir Nordenchef för Foodora. Målet är att stöpa om marknaden för hemleveranser. 

”I andra länder är det en katastrof att inte få sin vara levererad inom ett par timmar. I Sverige är vi nöjda om den kommer inom två dagar”, säger han.

Foodoras koncern-vd Hans Skruvfors ska ta bolaget in i 'last mile'-branschen.
Foodoras koncern-vd Hans Skruvfors ska ta bolaget in i 'last mile'-branschen.Foto: Press.

Hans Skruvfors var tidigare vd för undersöknings- och data science-bolaget Nepa och blev Sverige-vd för Foodora för ett år sedan. Nu blir han koncernchef för Sverige, Norge och Finland. Under covid-19 har bolaget slungats fram två år i tiden, menar han. 

Från att enkom ha levererat mat från restauranger lanserade bolaget under 2020 så kallad 'q-handel', vilket innebär köp och leverans av varor under 60 minuter. I dag är runt 300 butiker anslutna till plattformen, däribland Teknikmagasinet, Pocket Shop och Indiska, men även ett flertal Ica-butiker.

I oktober lanserades även livsmedelsbutiken Foodora Market, där kunderna kan beställa hem matvaror och andra nödvändigheter. För närvarande finns tre butiker i Stockholms innerstad, och en fjärde är i startgroparna.

”Omställningen är fascinerande, att ta en plats i 'last mile'-branschen. Vårt huvudben kommer alltid att vara mat, men vår 'q-handel' är början på någonting stort. I andra länder är det här vardag. Där är det en katastrof att inte få sin vara levererad inom ett par timmar – i Sverige är vi nöjda om det kommer inom två dagar och vi kan hämta det på posten”, kommenterar Hans Skruvfors.

Foodoras koncernchef spår att branschen står inför en helt ny konkurrenssituation där hela landskapet ritas om. 

”Vi kommer att mäta krafterna med alltifrån Amazon till matvarubutikerna. Det ser jag verkligen fram emot, att ta vår plats i det ekosystemet”, säger han. 

Till skillnad från konkurrenterna anställer Foodora sina bud med tillsvidare- och visstidsanställningar. Bolaget har drygt 3 000 anställda i Sverige med 104 nationaliteter. Kommunikationen sker på åtta språk, där huvudspråken är engelska och svenska. Att behärska engelska är ett krav.

”Alla som jobbar för oss är bosatta i Sverige, vi hjälper dem inte hit. Vi lägger ut arbetstillfällen och sedan söker man. Vi diskriminerar inte någon utan anställer alla som uppfyller kraven”, säger Hans Skruvfors.

Av de 3 000 anställda tar sig en majoritet fram på cykel, vilket kan vara en utmaning i vårt klimat. Foodora står dock för kostnaden för vinterdäck.

”När det är så snöigt som i dag kan det vara lite klurigt, även för mopeder och bilar. Jag vet att vi haft några förseningar i dag. Vi stängde i Örnsköldsvik under tisdagen, där gick det bara inte”, fortsätter Hans Skruvfors. 

I samband med öppnandet av Foodora Market startade bolaget ett samarbete med poddtaxibolaget Bzzt. 

 ”Det kan ju bli tunga leveranser. Vi hade en diskussion med våra skyddsombud hur vi skulle hantera det. Vi vill ju minska andelen bilar och såg det som ett effektivt sätt att ta sig fram i stan”, säger Hans Skruvfors

Foodora, som ägs av tyska Delivery Hero med svensken och medgrundaren Niklas Östberg som vd, finns i 200 svenska städer och orter, 80 i Finland och 18 i Norge. Och marknaderna är rätt likartade, enligt koncernchefen.

”Vi har sett en enorm tillväxt på alla våra marknader. Min högsta ambition är att stärka de fysiska butikerna och restaurangerna i Norden. Människor har nya digitala köpmönster och jag är helt övertygad om att det är nu som den digitala och det fysiska butiken gifter sig på riktigt”, avslutar han. 

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera