Betalbolaget Izettle, med Jacob de Geer och Magnus Nilsson som grundare, ställde i sista stund in en planerad börsnotering i våras. I stället slukades bolaget av den amerikanska branschjätten Paypal i en affär värd 19,2 miljarder kronor.
Sedan starten under 2010 har Izettle sett en explosiv tillväxt. Bara i fjol ökade omsättningen med 50 procent med intäkter på knappt 1 miljard kronor.
Men tillväxten har kostat på – inte bara i form av förluster på 228 miljoner kronor. I sin hållbarhetsredovisning för 2017, som Di Digital har tagit del av, medger Izettle att de saknar kontroll över förhållandena hos vissa av sina underleverantörer.
”Vi har en nära relation med våra närmsta leverantörer och har säkerställt att de har policies på plats för ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling. Däremot har vi sämre insyn i verksamheten längre ner i leverantörskedjan, någonting vi arbetar aktivt med att åtgärda”, skriver bolaget.
I sin hållbarhetsredovisning skriver Izettle att de måste godkänna samtliga underleverantörer i förväg genom skriftliga avtal. Men besök och kontroller har enbart skett hos Izettles närmaste affärspartners.
”Vi har hittills, utöver sedvanlig upphandlingsprocess, due diligence och ansvarsskrivningar i avtalet, inte haft annan kontakt med underleverantörer och aktörer längre ned i värdekedjan”, skriver Izettle, utan att nämna hur många som ingår i denna grupp.
Läs mer: Arbetarna jobbar för mycket: Zound fortsätter tillverkningen i Kinafabriker
Enligt Izettle finns de största riskerna i produktionen av hårdvara, det vill säga de kortdosor som lagt grunden för bolagets framgångar.
Di Digital har kunnat utröna att kortdosorna bland annat haft sin ursprungsmärkning i Polen och EU, men i sin hållbarhetsredovisning skriver Izettle att de största riskerna finns i komponenttillverkningen i asiatiska länder.
”Produktionen är behäftad med problem som låga löner, långa arbetsdagar, bristande hälso- och säkerhetsarbete samt avsaknad av fackliga rättigheter och en utbredd diskriminering. Riskerna är högre längre ned i leverantörskedjan, där det ofta också är svårare att kontrollera”, skriver Izettle om den allmänna situationen i dessa länder.
Trots den delvis bristfälliga insynen hävdar dock Izettle att de till dags datum inte haft några allvarliga avvikelser eller incidenter hos sina leverantörer.
”Om så sker, inleder vi en dialog med en plan för förbättringar. Om leverantören inte kan eller vill genomföra nödvändiga förbättringar så är sista utvägen att säga upp avtalet.”
Den första kortdosan släpptes redan 2011. Izettle menar att de kontinuerligt har arbetat med att stärka sina insatser inom hållbarhet sedan bolaget grundades. Trots det har insynsproblematiken bestått.
Nu försöker Izettle stärka kontrollen genom att börja granska dokumentation från några av de viktigaste leverantörerna, uppger bolaget.
”Vi är medvetna om riskerna och har börjat stärka vårt arbete för att strukturera och hantera dessa risker. Inledningsvis har vi påbörjat en process för att kartlägga våra leverantörskedjor.”
Trots att Di Digital gjort upprepade kontaktförsök i nästan en månads tid avböjer Izettle att ställa upp på en intervju, med hänvisning till semestertider och att ansvariga chefer är upptagna med arbetet att integrera Izettle i Paypal-koncernen.
Bolaget vill heller inte besvara Di Digitals frågor skriftligt, utan skickar i stället en kort kommentar om situationen som i stora drag upprepar det som finns skrivet i hållbarhetsredovisningen.
”Vi gör besök hos både befintliga och potentiella leverantörer för att säkerställa att uppsatta mål gällande saker som arbetsmiljö, kvalitetssäkring och säkerhet uppfylls”, skriver en talesperson i ett mejl.
Läs mer: Larmet från Daniel Wellingtons fabriker: Arbetarna jobbar för hårt
