Hoppa till innehållet

Bristen på kvinnliga änglar skapar sämre bolag

Den skeva könsbalansen bland svenska ängelinvesterare är ett branschproblem. Josefin Jakobsson sätter hoppet till en ny generation investerarkvinnor. 

Josefin Jakobsson
Josefin JakobssonFoto: Joey Abrait

Jag träffar en bekant över lunch. Hon är på väg att dra igång ett småskaligt investerarnätverk, tillsammans med en grupp kollegor och bekanta.

De blivande affärsänglarna har olika bakgrund, olika kompetens och vet vilken typ av bolag de har bäst möjlighet att stötta. Men en sak skaver. Med undantag från min bekant är de alla män.

Gruppen börjar bli smått desperat. Att satsa delar av sitt privata kapital på startupbolag blir allt vanligare, så visst borde det finnas kvinnor där ute på jakt efter spännande investeringar? De frågar vänner och kontakter, och det kan tilläggas att det kontaktnät de här personerna tillsammans sitter på är imponerande.

Nu går frågan till mig, men pinsamt nog blir även jag svaret skyldig. De kvinnor jag själv känner till som investerar privat är försvinnande få.

Jag lovar att återkomma och gör sen det jag gör bäst, eller brukar göra bäst - research. När jag skriver det här har jag och min kollega Viktor Ström gått igenom namnen på över 200 affärsänglar som mer eller mindre regelbundet investerar i svenska startupbolag. Endast 14 av dessa, cirka 7 procent, är kvinnor, bland annat Jane Walerud, en av Sveriges tyngsta investerare och med en rad bolagssuccéer i bagaget.

Men den vi egentligen är på jakt efter är nästa Jane Walerud.

Ekvationen är enkel. Fler kvinnliga investerare gör att en ny grupp entreprenörer får chansen och höjer kvaliteten på bolag i stort.

Letar vi på fel ställen? Jag bestämmer mig för att bredda mitt sökande utanför affärspress och de informella ängellistor i Excel-format som idag är hårdvaluta bland svenska entreprenörer på jakt efter startkapital.

Till slut hamnar jag hos Rättviseförmedlingen, som även de gjort ett försök att samla namnen på kvinnliga investerare. Men listan här är till och med magrare än min egen.

Att fler kvinnor inte investerar privat i startupbolag är ett branschproblem. Inte minst eftersom kvinnliga affärsänglar har visat sig vara mer benägna att satsa på kvinnliga entreprenörer än vad deras manliga kollegor är.  Kvinnliga entreprenörer är i sin tur mer benägna att vända sig till kvinnliga investerare i jakt på kapital, visar forskning.

Men att kvinnliga entreprenörer får en mindre del av kakan när männen dominerar är inte det enda problemet. En affärsängel bidrar nämligen inte enbart med kapital utan även kompetens, och det finns fler än ett svenskt startupbolag som skulle må bra av fler kvinnliga rådgivare och styrelsemedlemmar.

Att en blandning av styrelseledamöter har positiva effekter på arbetet i styrelserummet visar en rad forskningsrapporter. Men jag vet också att den kunskap som finns hos kvinnliga grundare och anställda i det svenska startup-communityt är enorm.

Ekvationen är enkel. En större andel kvinnliga investerare gör både att en ny grupp entreprenörer får chansen och höjer kvaliteten på bolag i stort.

Den senaste tiden känns dock som att något är på väg att hända. En ny generation kvinnor har trätt fram på den svenska startupscenen. Ett exempel är Jessica Nilsson, investment manager på riskkapitalbolaget Northzone och grundare av det internationella mat på nätet-imperiet Hellofresh. Ett annat Sophia Bendz, tidigare marknadschef på Spotify, som investerat i både Tictail och mensappen Clue, och nyligen blivit partner i det internationella ängelnätverket Beta Angels.

De nya trenden med nätverk- och syndikeringsplattformarna för ängelinvesteringar har för övrigt även det bidragit till att öppna dörren för nya investerare. Hos nätverket Stockholms Affärsänglar är exempelvis hela 12 av 40 partners kvinnor.

När vi nu listar Sveriges 20 mest inflytelserika affärsänglar finns tre tunga kvinnor med på listan, det är alldeles för få. Men jag är övertygad om att listan om några år kommer att se radikalt annorlunda ut.

Vår ambition med Di Digital är att göra relevant affärsjournalistik för det nya svenska näringslivet. Då vägrar vi nöja oss med att bara berätta halva historien.

Läs mer: Den svenska internetbranschens mäktigaste investerare

Innehåll från Stena RecyclingAnnons

Cirkulär IT-satsning minskar klimatavtrycket

Nu storsatsar Stena Recycling i Sverige med sitt reuse-erbjudande – återbruk av IT-produkter. Bolaget har kapacitet att hjälpa små som stora företag med att förlänga livslängden på alla typer av IT-produkter.

– Elektronikavfall är den snabbast växande avfallsströmmen globalt. Det vill vi bidra till att ändra på. Eftersom vi hanterar både återbruk och återvinning i våra egna processer ger vi företag full koll på spårbarheten, genom produktens hela livscykel. Det ger fördelar i omställningen till cirkulära affärsmodeller, säger Lars Håkansson, Head of Reuse och ansvarig för cirkulära IT-tjänster på Stena Recycling.

Stena Recycling erbjuder företag en komplett lösning för återbruk av datacenter, lagringsutrustning, servrar och workplace IT. I tjänsten ingår allt från hämtning och säker radering av data till återbruk – och återvinning i de fall det krävs. 

Upptäck Stena Recyclings cirkulära IT-tjänster  

För cirkulär IT märks en stadigt ökad efterfrågan, inte minst när det gäller återbruk av datacenter. 

– Vi har en unik produktexpertis och vi både köper företags utrustning och erbjuder företag att köpa återbrukad och testad IT, till bra priser genom oss, säger Lars Håkansson. 

I satsningen ingår ett specialistteam på ett tiotal personer som alla har specialistkompetens inom cirkulära tjänster för IT-produkter.

– Vårt team hjälper till med frågor kring allt från koldioxidbesparing till hur vi jobbar med informationssäkerhet och vår certifiering genom ISO 27001, avslutar Lars Håkansson. 

Läs mer om informationssäkerhet hos Stena Recycling  

 

 

Mer från Stena Recycling

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Stena Recycling och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera