Annons

Byggde Wikipedia-utmanare från studentkorridoren — nu satsar 22-åringen på blockkedjan

Theodor Forselius, medgrundare av nätencyklopedin Everipedia
Theodor Forselius, medgrundare av nätencyklopedin Everipedia Foto: Press
22-årige Theodor Forselius från Jönköping hoppade av gymnasiet för att bli webbentreprenör. Sedan reste han till USA och drog igång nätencyklopedin Everipedia som har lockat över Wikipedias medgrundare. Nästa drag är att flytta projektet till blockkedjan.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Wikipedia lanserades 2001 och har sedan dess blivit en av nätets hörnstenar. Med över 40 miljoner artiklar skrivna på 299 språk av frivilliga skribenter och med över 500 miljoner unika besökare i månaden verkar det som att nätencyklopedin gör något rätt. Och har en skyddad position från eventuella utmanare.

Men 22-årige Theodor Forselius från Jönköping ser definitivt utrymme. 

Från en studentkorridor på UCLA i Kalifornien har han varit med och byggt upp Everipedia som beskriver sig som världens största engelskspråkiga encyklopedi med 6 miljoner artiklar.

I dag har Everipedia som lanserades 2014 uppemot 3 miljoner unika besökare i månaden och några tusen aktiva redaktörer.

Vägen dit har inte varit spikrak.

Som 14-åring byggde Theodor Forselius upp ett socialt nätverk för gamers, tillsammans med en internetkompis från USA.

”När jag började ettan i gymnasiet var jag övertygad om att detta skulle bli världens största sajt, så jag hoppade av gymnasiet för att satsa 100 procent på det. Det blev givetvis inte världens största sajt”, säger han.

Föräldrarna tyckte att om han inte gick i skolan skulle han börja jobba. Efter att ha praktiserat på en webbyrå hemma i Sverige, och senare jobbat heltid på samma byrå, åkte han över till Kalifornien för att träffa kompisen som han byggt det sociala nätverket tillsammans med. 

Dennes klasskompis, Sam Kazemian, blev i sin tur vän till Theodor Forselius och det var de två som började jobba på det som skulle bli Everipedia.

“Vid det här laget så sov vi i studentlägenheter på UCLA och kodade första versionen av Everipedia därifrån”, säger han.

Eftersom han hade en fast avgift för elen i sin studentlägenhet så använde han sig av bitcoin-utvinning för att betala för college

Både han och Sam Kazemian var stora fans av Wikipedia och redigerade frekvent:

”Men vi kände att Wikipedia var den enda delen av internet som varken hade uppdaterats eller utvecklats under nästan två decennier medan sådant som sociala nätverk, sökmotorer och liknande hade fått massvis av konkurrenter som konstant drivit innovationen framåt.”

Bland annat irriterades de av Wikipedias policy över vad som är värt att skriva om och inte.

”En blomma som upptäcktes för 200 år sedan som kanske får en handfull Google-sökningar per månad får en lång Wikipedia-artikel medan sociala medie-stjärnor eller artister som har flera miljoner följare inte anses tillräckligt viktiga”, säger han.

Dessutom tyckte de att redigeringsfältet och kommentarsfunktionen var föråldrad och de gillade inte att Wikipedia använder ett eget kodspråk.

”Vi tänkte att varför bygger vi inte ett gränssnitt som är lika enkelt att använda som Instagram eller Facebook så att alla kan bidra med kunskap i sina respektive intresseområden utan att behöva vara tekniska?”

Everipedia började med att hämta in allt innehåll från Wikipedia till den egna encyklopedin, ungefär 5 miljoner artiklar.

”Wikipedia gjorde likadant när de drog igång genom att kopiera allt innehåll från Encyclopedia Britannica och använda det som bas”, säger Theodor Forselius.

Enligt databasen Crunchbase har Everipedia tagit in motsvarande knappt 10 miljoner kronor i riskkapital från bland annat riskkapitalfirman Mucker Capital. Förutom Theodor Forselius och Sam Kazemian är även bland annat Mahbod Moghadam, som grundade textsajten Genius.com, med i grundarteamet. 

Wikipedia är annonsfritt och finansieras av läsarnas donationer. Grundarna insåg att om Everipedia skulle bli bättre än Wikipedia kunde de inte använda annonser för att finansiera projektet.

Det blir otroligt svårt för länder som i dagsläget blockerar bland annat Wikipedia att censurera innehållet

Sam Kazemian har varit aktiv i bitcoin-världen sedan 2012 och han kom på att en lösning för att slippa serverkostnader var att decentralisera encyklopedin och låta användarna äga den genom blockkedjeteknik.

”Första gången jag besökte hans studentlägenhet på UCLA så hade han datorchassin ihopkopplade med sladdar över hela golvet. Eftersom han hade en fast avgift för elen i sin studentlägenhet så använde han sig av bitcoin-utvinning för att betala för college”, säger Theodor Forselius.

Blockkedjan är en teknik som kanske främst associeras med kryptovalutor som bitcoin, men som kan användas till mycket mer, bland annat att spåra livsmedel, kontrollera diamanter eller varför inte distribuera information.

Theodor Forselius ser ett antal fördelar. Bland annat att nätverket decentraliseras och skyddas från censur. 

”En positiv bieffekt av att använda peer-to-peer-teknologi är att det blir otroligt svårt för länder som i dagsläget blockerar bland annat Wikipedia att censurera innehållet”, säger han och syftar på att informationen inte kommer att lagras på någon enskild server utan istället fördelas mellan användarna.

En annan effekt av att gå över till blockkedjan är att det lockade över en av Wikipedias medgrundare, Larry Sanger, till Everipedia där han fick rollen som informationschef.

Läs mer: Wikipedia-grundare ansluter till utmanare startad av svensk 22-åring 

”Den decentraliserade modellen som görs möjlig av blockkedjan var sättet han från början ville att Wikipedia skulle fungera på har han sagt. Men tekniken fanns helt enkelt inte när han var med och startade det”, säger Theodor Forselius.

Ytterligare en fördel med blockkedjan för projektet ser Theodor Forselius i att det bygger in finansiella incitament i systemet.

I likhet med andra blockkedjeprojekt kommer Everipedia att utfärda så kallade tokens, eller digitala polletter. I Everipedias ekosystem representerar polletterna röster som påverkar innehållet och sajtens utveckling.

Läs även: Experten om nya kryptoinvesteringar: “Nu är det vilda västern” 

Tanken är att det ska ge ett skydd mot spam och trollande. Det ska helt enkelt vara olönsamt att lägga till dåligt innehåll.

”När du redigerar eller skapar artiklar så är du tvungen att använda en liten mängd av dina tokens som insats. Sedan går andra redaktörer som äger tokens in och godkänner eller nekar det du lagt till. Om det blir godkänt så får du tillbaka din insats samt ytterligare tokens ovanpå det som belöning. Men om det nekas så bränns de token du satsade.”

Blir det inte ett snävt urval av redaktörer om bara de som har digitala polletter kan vara med?

“När du skapar ett konto och börjar redigera så får du en liten mängd tokens att börja med. Så även om du inte köpt tokens sedan innan så kan du komma igång. Tokens är sedan lätt tillgängliga via olika plattformar.”

Får man någon finansiell utdelning?

“En decentraliserad encyklopedi fungerar likt bitcoin, där det inte finns någon intäktsmodell eller central organisation som utvinner någon vinst. I och med att fler människor börjar använda sig av tekniken och ju mer det växer så kan man se att värdet av att äga dessa tokens bara blir större på sikt.”

Läs även: Rusning efter kryptokatter saktar ned bitcoin-utmanaren 

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies