”Creandum har aldrig fyllt en fond så här snabbt tidigare. Alla investerare från förra fonden är med. Men man tvingades även tacka nej till en stor mängd kapital”, säger partnern Staffan Helgesson.
Han betonar även att startupbolag allt oftare vill veta var kapitalet de tar in kommer ifrån.
Creandum är noga med att ta reda på kapitalets ursprung.
”Creandum är noga med att ta reda på kapitalets ursprung”, säger han.
Fonden är visserligen tio gånger större än Creandums första från 2003. Men strategin är i grunden den samma. Bolaget ska investera tidigt, i så kallade såddrundor och a-rundor.
”Tar man in för mycket kapital i fonderna måste man investera i senare rundor. Det ger sämre avkastning. Eller så investerar man i för många bolag och tappar fokus”, säger Johan Brenner, en branschveteran som kom till Creandum 2010.
Men bolag som Northvolt då? De tog ju in 10 miljarder kronor redan i sin andra runda?
”De tillhör undantagen. De flesta, även jättestora startupbolag som Uber, tar in pengar i många mindre rundor i början”, säger Fredrik Cassel, som varit med sedan år ett.
Av de fyra partners på plats vid intervjun är det dock Staffan Helgesson som varit på bolaget längst. Det var han som startade första fonden ihop med Sjätte AP-fonden och Skandia. Då, 2003, var Creandum ett litet, oprövat VC-bolag i spillrorna av it- kraschen.
”Det svenska ekosystemet hade dåligt självförtroende på den tiden. Det fanns få entreprenörer och de som fanns satsade ofta på hårdvara”, säger Johan Brenner.
”Och alla sålde sina bolag så fort de kunde”, fyller Staffan Helgesson i.
Vår tuffaste tid var nog 2011.
I efterhand kan man konstatera att det stora genombrottet för Creandum kom 2008, när man investerade i Spotifys första kapitalrunda. Sedan dess har Spotify seglat upp som Europas högst värderade techbolag.
”Men den tuffaste tiden var nog 2011 då Creandum skulle ta in kapital till den tredje fonden. Man hade just investerat i Izettle och Cint CINT -0,92%Dagens utveckling, Spotify hade en miljardvärdering, men hade knappt gjort några exits och några investerare började bli otåliga”, minns Johan Brenner.
Det slutade väl. Idag är Sverige ett av Europas hetaste techländer med framgångar inom dataspel, betting, musik, fintech, mjukvara, med mera. Creandum har både bidragit till, och ridit på framgången. Man har lyckats pricka in succébolag som 13th Lab, som såldes till Facebook, Malmös databasjätte Neo4j och musikbolaget Epidemic Sound. Stinkbomberna, som den konkursdrabbade bitcoinbrytaren Knc Miner, är få.
Creandum har redan investerat i tre bolag med kapital ur den nya fonden.
Framgångarna har fått Creandum att höja blicken till Europa och världen. Tre exempel på lyckade internationella exits är den latinamerikanska nätbutiken Cornershop, som såldes till Walmart, holländska Elastic Search, som noterades på New York-börsen, och det finska spelbolaget Small Giant Games, som såldes till Zynga.
I fjol kom den stora belöningen: Spotify noterades och Izettle såldes till Paypal. Creandum kunde dela ut drygt 7 miljarder kronor till sina investerare.
I dag har Creandum kontor i Stockholm, Berlin och San Francisco. Man investerar cirka 40 procent av sitt kapital i Norden, 50 procent i övriga Europa (med betoning på Tyskland) och 5-10 procent i amerikanska bolag, med en koppling till Europa.
De senaste åren har man storsatsat på bland annat vårdbolaget Kry, elskoterbolaget Voi, den brittiska, ”Instagramvänliga” klädplattformen Depop samt det tyska fraktbolaget Cargo.one.
”De där bolagen är nog en bra indikation på inriktningen. Creandum har redan investerat i tre bolag med kapital ur den nya fonden. De är verksamma inom logistik, transport och mobilitet”, säger Johan Brenner.
