Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) vill genom en lagändring göra det svårare för betalbolag att premiera sina egna krediter framför andra betalningsalternativ.
Det har inte fallit Klarna i smaken, som nu gått på krigsstigen mot regeringen och i hårda ordalag beskyllt dem för att ”inte förstå” e-handeln och att de ”saknar tillräcklig analys”. Kunderna efterfrågar deras 14 dagar långa kredit eftersom det innebär en säkerhet fram till att varan faktiskt är levererad, heter det.
Men argumenten blir svåra att ta på allvar när Klarna vägrar vara transparenta om sin egen affärsmodell. Klarna har under de senaste åren arbetat hårt med att etablera bilden av att man i första hand är ett betaltjänstebolag, och inte en kreditgivare. Bolaget lyfter fram sin kassa för e-handlare som den kanske allra viktigaste produkten i portföljen – under reklamdevisen ”smoooth payments”.
Men nu kan Di Digital avslöja att Klarna i princip gett bort denna tjänst gratis till stora e-handlare i Sverige. Man gör det för att samla den kunddata som gör Klarna enkelt, och för att kunna öka volymen av de egna krediterna.
Åtgärden subventioneras av de små nätbutikerna som fortsatt får betala – och av kunderna som inte alltid är medvetna om att det kostar extra för att dela eller skjuta upp betalningen.
Det talas om en börsnotering för Klarna redan 2020, eller kanske under 2021. Innan dess måste Klarna rimligtvis öppet börja redovisa hur deras intäkter fördelas. Som småsparare bör man nämligen hålla sig undan från att köpa aktier i ett bolag som gör sitt yttersta för att hemlighålla vad som är deras egentliga kärnaffär.
Krediter kommer givetvis ha en plats i vårt samhälle framöver och Klarna har inte fel i att det finns en efterfrågan att dela upp sina betalningar. Rimligtvis borde dock kunder, lagstiftare och småsparare ha möjlighet att själva bedöma huruvida det är en verksamhet som kommer vara fruktbar på längre sikt eller inte.
Di Digital kunde nyligen rapportera att Skatteverket kommit fram till att Klarnas intäkter till en tredjedel bestod av dröjsmålsräntor och förseningsavgifter under 2015. Men inte heller det ville Klarna bekräfta och än mindre berätta hur förhållandet ser ut i dag.
Vill vd:n Sebastian Siemiatkowski att andra ska lyssna och lita på Klarna i debatten om krediter? I så fall är det dags att lägga korten på bordet och spela med öppen hand.
