Hoppa till innehållet

Därför är hälsa det hetaste området inom tech

Hittills i år har healthtech-bolagen tagit in över 400 miljoner kronor i riskkapital. Di Digital reder ut varför sektorn är på väg att explodera.

Svenska healthtech-sektorn är stekhet. Foto: kollage.
Svenska healthtech-sektorn är stekhet. Foto: kollage.

Privata aktörer inom ­vården har länge haft en gynnsam situation. I  kombination med nya tekniska lösningar inom hälsa har intresset ökat för att investera i nykomlingar i sektorn. I fjol investerades 434 miljoner ­kronor i 19 svenska onoterade bolag inom hälsa, enligt uppgifter från databasen Nordic Tech List.

Läs mer: 12 startupbolag som vill digitalisera vården

Förutom riskkapitalbolag som ­Creandum, EQT Ventures och Industrifonden har även investment­bolaget Kinnevik och försäkrings­bolaget Länsförsäkringar investerat i den digitala vården.

Även från regeringshåll uppmuntrar man landsting att släppa in privata aktörer.

”Ta en Iphone till exempel, dess stora styrka är att du kan ha olika appar från ett flertal leverantörer. På samma sätt får vården inte stänga ute olika alternativ”, sa folkhälso­minister Gabriel Wikström (S) i en intervju med Di Digital tidigare i våras.

Foto: Erik Nylander/ TT

De digitala vårdcentralerna har lockat till sig mest av riskkapitalet som går till sektorn. Tidigare i maj tog Malmöbolaget Min Doktor (NTL) in 218 miljoner kronor i riskkapital.

Läs även: Nätläkaren Min Doktor tar in 218 miljoner 

I stället för att erbjuda fysiska läkarbesök sker läkarkontakten via telefon, chatt och videolänk. Sammanlagt har de två största digitala vårdcentralerna, Min Doktor och Kry (NTL), tagit in över 400 Mkr av riskkapitalbolag och affärsänglar.

Creandum var en av investerarna när Kry tog in 60 miljoner kronor i augusti i fjol.

”Man kan se det som att det finns två spår inom nya digitala hälsobolag. Det ena är att förbättra primär­vården, som med exempelvis Krys plattform. Det är en väldigt bred ­produkt som vänder sig till många”, säger Creandums partner Fredrik Cassel.

Foto:

Läs även: Ersättningen till digitala vårdcentraler kan halveras 

”Det andra spåret är mer nischat där man behandlar vissa sjukdomar, som kroniska sjukdomar, på ett mycket mer effektivt sätt om man bara koncentrerar sig på en.”

Diabetes typ 2 är en sådan sjukdom som ett flertal nya bolag har lagt sitt fokus på, och det är även ett område där även techjättar som Apple och Google har investerat i.

I Sverige gjorde investmentbolaget Kinnevik så sent som i mars en investering på 112 Mkr i det amerikanska dia­betesbolaget Livongo Health. ­Creandum har sedan 2014 valt att investera i konkurrenten Virta, med bas i Silicon Valley. Men även andra nischer bland hälsobolagen har fått både uppmärksamhet i medier och kapitaltillskott. Ett av bolagen är Malmöbolaget Arthro (NTL), med fokus på digital vård för artrospatienter. Ett annat är Natural Cycles (NTL) som har tagit fram ett digitalt preventivmedel med cirka 65 Mkr i externt kapital för internationell expansion.

Läs även: Apple uppges i tysthet satsa på diabetesbekämpning 

Fredrik Cassel ser det växande antalet digitala hälsobolag, både nischade och breda, som en del av en samhällsförändring, där privatpersoner tar ett större ansvar för och intresserar sig för den egna hälsan.

”Det som är grymt spännande här är förändringen som sker när man sätter makten i händerna på konsumenten”, säger han.

I och med digitaliseringen har information om hälsotillstånd och sjukdomar blivit alltmer lättillgänglig och en större andel privatpersoner än tidigare tar i dag hjälp av digitala produkter för att hålla koll på sin hälsa. Det har även märkts på antalet digitala hälsobolag som erbjuder ­produkter i förebyggande syfte.

Det som är grymt spännande här är förändringen som sker när man sätter makten i händerna på konsumenten.

Bolaget bakom hjärtläsaren Coala Life (NTL) är ett av dessa. Med sin trådlösa hjärtmonitor vill man minska oron för ­allvarliga hjärtsjukdomar och även kunna flagga för om någon ligger i riskzonen.

”Coala hjälper till med att minska andelen onödiga vårdbesök rela­terade till hjärtat, möjliggör effektivare hjärtutredningar och bidrar till att upptäcka symtom för hjärtsjuk­domar i ett tidigare skede än i dag. Hundratusentals svenskar lever exempelvis med hjärtflimmer utan att ens veta om det och att upptäcka symptomen i tid kan vara helt av­görande”, säger Philip Siberg, vd för bolaget.

Coala Life har tagit in drygt 70 Mkr av näringslivskändisar, bland dem Laurent Leksell, styrelseordförande för Elekta, och Anders Nyrén, tidigare vd för Industrivärden.

Läs även: Näringslivstopparna satsar fler miljoner i Coala Life 

Ett annat bolag med förebyggande insatser är Werlabs (NTL). Efter ett blodprov får kunden närmare 30 hälsovärden och en läkarkommentar på nätet till en kostnad av en dryg tusenlapp.

Werlabs började sin resa på H2 Healthhub i Stockholm, ett kontorshotell för startupbolag inom hälsa som lanserades 2016. I dag har hubben 25 medlemsbolag.

”Det har dykt upp en massa nya lösningar för att förbättra vården men ett problem är hur man ska koppla in lösningarna i det existerande sjukvårds- och hälsosystemet. Jag tror att det krävs att små teknikbolag, stor­bolag och vårdgivare tillsammans hittar ett sätt att göra det. Då är det bra att ha en mötesplats där man kan träffas”, säger hubbens vd och medgrundare Paul Beatus.

Foto: Jesper Frisk

Läs även: Werlabs sålde blodanalyser för 18 miljoner 

Bolagen på H2 Healthub fokuserar på alltifrån drönare som transporterar medicin till lösningar inom psykisk ohälsa. Just psykisk ohälsa har även lyfts fram av ministern Gabriel Wikström som ett område där digitala lösningar kan göra stor skillnad.

”Där har vissa undersökningar visat att man kommer längre med rådgivning över nätet, dels för att man ökar tillgängligheten, dels för att det kanske är lättare för vissa att öppna sig i skriftlig form”, säger han.

Två bolag som har gett sig in på det här området är Remente (NTL) i Göteborg och Competencer (NTL) i Stockholm. Remente genomför ett pilotprojekt för att hjälpa terapipatienter på en avdelning på Sahlgrenska Uni­ver­sitetssjukhuset.

Det handlar om att minska trycket på vården genom lösningar som är flexibla och tillgängliga för individen.

Competencer, med Klarnagrundaren Niklas Adalberth som finansiär, erbjuder i stället privatpersoner hjälp att hitta rätt terapeut eller mentor, med digitala och fysiska möten.

”Både psykisk ohälsa och stress­relaterade sjukskrivningar ökar. Genom att ta bort barriären och avdramatisera terapi hoppas vi kunna hjälpa folk innan de blir så dåliga att de måste vända sig till vården. På det sättet hoppas vi kunna vara med och förebygga psykisk ohälsa. Det handlar om att minska trycket på vården genom lösningar som är flexibla och tillgängliga för individen”, säger Janna Jarlman, medgrundare av Competencer. 

Foto:

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera