Annons

Därför är it-säkerhet en global framgångsfaktor

It-brottslighet är ett växande problem globalt.
It-brottslighet är ett växande problem globalt. Foto: Lise Åserud.
Den årliga notan för världens cyberbrottslighet motsvarar Sveriges hela BNP - och kostnaden väntas bara öka. Att it-säkerhet blir en prioritering för den nya regeringen är en förutsättning för vår konkurrenskraft, menar Di:s Johanna Jeansson.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Shopping, sjukvård och smarta städer är bara några sektorer på frammarsch inom näringslivet. Men trots de vitt skilda ämnena finns en gemensam nämnare. Det som i slutänden avgör om en ny teknik blir flipp eller flopp ur ett samhällsperspektiv är hur säkert vi bygger det tillhörande regelverket.

Givet de spännande möjligheter som digitaliseringen innebär låter det kanske torrt att prata praxis och lagar. Men faktum är att för internets framtid är frågor om äganderätt, sekretess eller rättsväsende lika avgörande som de har varit för hur olika regioner har utvecklats. 

Skillnaden mellan Sydkorea, Sydsudan och Sverige beror på ländernas samhällsinstitutioner. För att vi ska vilja och kunna utnyttja alla de digitala verktygens fördelar gäller att internet är ett säkert ställe för att göra betalningar, att kommunicera och att lagra information. Då krävs att såväl e-handel som elkraftverk kan hantera både digitala misstag och digital brottslighet.

För att vi ska vilja och kunna utnyttja alla de digitala verktygens fördelar gäller att internet är ett säkert ställe

I dag uppskattar antivirus-företaget McAfee att cyberbrottslighet kostar den globala ekonomin mellan 445 och 600 miljarder dollar per år – ungefär lika mycket som hela Sveriges BNP – och summan väntas öka. Där ingår kostnaden för illvilliga massmejl, informationsstöld och cyberspionage samt synkroniserade virus­attacker, där användare pressas att betala pengar för att få tillbaka sin digitala information.

De flesta beslutsfattare är väl medvetna om att riskerna ökar. Enligt en enkät av analysjätten McKinsey ser 75 procent av de intervjuade företagarna cyberrisker som det största hotet mot sin affär, och de tunga beslutsfattare som varje år möts i Davos för konferensen World Economic Forum anser att cybersäkerhet är den snabbast växande risken.

Cyberbrottslighet kostar den globala ekonomin mellan 445 och 600 miljarder dollar per år.

Att fler väntas lägga mer tid och pengar på att skydda sig själva eller sitt företag är en sak – det som verkligen avgör framtiden är vad politiker och lagstiftare gör när det gäller skyddet på nationell nivå. Här är en första utmaning för lagstiftare och rättsväsende ofta att skapa lokala regler för en global plattform.

Brottslingar i den digitala världen kan lika gärna finnas i ett land med en lagstiftning och en juridisk praxis, medan offren befinner sig någonstans där andra regler gäller. Det visar att internationellt samarbete behövs.

En andra utmaning är att ramverk och regler måste skapas parallellt med att tekniken förändras. Dessutom måste beslutsfattarna skapa en lagstiftning som är tillräckligt potent för att täppa igen kryphål utan att för den skull kväva möjligheterna till fortsatt teknologisk utveckling. Det blir förmodligen lättare om det finns en myndighet som är ytterst ansvarig.

Läs mer: 32-åringen från Stockholm drar in miljoner på att hacka techjättarnas plattformar

När det gäller arbetet med cybersäkerhet har olika länder kommit olika långt. I den enkät som FN:s enhet för informations- och kommunikationsteknologi, ITU, nyligen har initierat syns att många fattiga länder har sämre säkerhet än de rikare, men det är en regel med viktiga undantag.

Tio i topp-listan över länder med en hög grad av digital säkerhet toppas till exempel av Singapore, följt av USA med Malaysia på en tredjeplats. Sverige kvalar in först på en tvåsiffrig placering medan Danmark inte ens räknas bland de 20 ledande länderna när det gäller cybersäkerhet.

Olika länder ligger också olika långt framme när det gäller de fem delar som utgör ITU:s index. Den första delen är det legala ramverket, till exempel om det finns juridiska institutioner som specialiserar sig på cybersäkerhet samt hur lagstiftningen ser ut. Här har till exempel Georgien varit tidigt ute med att kriminalisera dataintrång samt förstärka skyddet för den personliga integriteten på nätet.

Den andra delen handlar om hur långt fram ett land ligger tekniskt när det gäller cybersäkerhet, till exempel om certifieringar säkerställer hög säkerhet i mjuk- och hårdvara och hur minder­åriga skyddas på nätet. Här är EU på gång med att skapa en gemensam certifiering för cybersäkerhet.

Den tredje delen är organisatorisk, där Island är ett av de länder som har bildat ett säkerhetsråd med ansvar för en nationell strategi när det gäller cybersäkerhet. 

Den fjärde handlar om information, som medvetandekampanjer till allmänheten eller utbildningar för experter, som i Tyskland där flera universitet erbjuder examina i informationssäkerhet.

Den femte och sista delen i ITU:s cybersäkerhetsindex handlar om samarbete. I USA har myndigheterna fokuserat på att sam­arbeta med varandra, medan ett exempel på gränsöverskridande samarbete är Nordic National CERT. I det forumet delar Danmark, Finland, Island och Sverige med sig av teknik och information för att rusta de nordiska länderna mot digitala säkerhetsrisker.

I takt med att vi flyttar ut en allt större del av våra privatliv och vårt affärsliv på nätet har vi blivit sårbara för angrepp.

Inom nationalekonomin har det länge setts som självklart att tekniska framsteg lyfter ett lands inkomstutveckling. Men de tekniska framstegen sker inte av sig själva. Årets ekonomipristagare till Alfred Nobels minne, Paul Romer, utvecklade den teorin när han visade att teknisk utveckling i sin tur påverkas av vilka politiska beslut som tas.

I takt med att vi flyttar ut en allt större del av våra privatliv och vårt affärsliv på nätet har vi blivit sårbara för angrepp mot allt från infrastruktur till våra grundläggande mänskliga rättigheter. 

Här har lagstiftning och regelverk inte hängt med överallt och även om Sverige har en jämförelsevis väl organiserad strategi behöver det göras mer. Till exempel borde nästa regering ta tag i frågor som hur och när offentliga myndigheter ska få använda sig av molntjänster samt om cyberrelaterade incidenter ska hanteras mer samlat på ett nationellt plan. 

Det behövs bättre förutsättningar för att de nya smarta idéerna ska ge oss den högre tillväxt vi vill åt. 

https://interactive.sanoma.fi/arkku/public/generated/30351ZeFrLrR/
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer