Annons

”Därför försökte Tencent köpa Spotify”

Di Digitals systerpodd görs av Tom Xiong (tv) och Jacob Lovén.
Di Digitals systerpodd görs av Tom Xiong (tv) och Jacob Lovén.
Di Digitals systerpodd den Digitala Draken är tillbaka. Denna gång handlar det om Tencent, som gått från copycat till att äga hela värdekedjan.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

I höstas, mitt i alla mer eller mindre bekräftade spekulationer kring Spotifys eventuella börsnotering, dök ett annat hett rykte upp: den kinesiska internetgiganten Tencent hade tidigare under 2017 försökt köpa det svenska techundret.

Som vi alla vet slutade det inte så, istället tog Tencent Music och Spotify tio procent ägande i varandra, något som titulerades som ett strategiskt partnerskap. Men varför försökte ett kinesiskt internetbolag – mest känt för sin messaging-app Wechat – köpa Spotify?

För att förstå det måste vi först förstå Tencent.

Tencent startade 1998 genom att skapa en direkt kopia av dåtidens stora chattklient, ICQ, som man fantasilöst döpte till OICQ. Dagens Tencent, värderat till över 4 000 miljarder kronor, kan numera knappast anklagas för att vara fantasilösa. Förutom succén med Wechat är man även världens största spelutgivare (dator- och mobilspel), världsledande inom mobila betalningar och äger delar av allt från Tesla till Snapchat och Supercell.

Medan Facebook eller Google “bara” tjänar annonspengar på sina användare har Tencent lyckats uppnå den heliga graalen. Eftersom de äger i stort sett hela ekosystemet kan de förflytta användaren mellan sina tjänster för att tjäna pengar flera gånger om. Det rör sig om allt från att sälja spel till prenumerationer och till fintech-tjänster. Och genom att kontrollera hela värdekedjan förstår Tencent hur viktigt det att äga tjänster som används frekvent: streaming för tv-serier, messaging, mobilspel och ja, så klart, musik.

Ju fler gånger en användare öppnar en tjänst desto mer värdefull är den användaren för Tencent, som då kan para ihop all data med övriga tjänster för att maximera intäkterna. 

Så varför ville Tencent köpa Spotify?

Omedelbar världsdominans inom musik

Genom att slå ihop Tencents egen streamingtjänst QQ Music och Spotify skulle de kombinerat ha nästan 900 miljoner aktiva användare per månad – en oerhört dominerande ställning i den digitala musikbranschen. Tack vare en sådan dominerande sits skulle just de två tjänsterna få en helt annan förhandlingsposition när man går upp mot de globala skivbolagen i jakten på omfördela rättighetskostnader.

Västerländsk know-how kring betaltjänster

Spotify är ett av de få bolagen i väst, utanför spelbranschen, som har varit väldigt duktiga på att konvertera gratisanvändare till betalande. Det är tydligt att Tencents slutmål är att expandera sin fintech-affär så mycket som möjligt. För att göra det måste man både äga tjänster som hanterar många transaktioner men också besitta kunskapen om hur man på olika marknader faktiskt övertalar användare att betala för någonting.

Sydostasien

En ibland lite bortglömd del av världen för oss i väst är Sydostasien där det just nu sker aggressiv etablering av de kinesiska internetbolagen. Bara Indonesien och Filippinerna har kombinerat fler invånare än hela USA. Potentialen att bygga liknande ekosystem som Tencent har skapat i Kina är tydlig, men eftersom det är en utvecklande marknad är exakt alla kinesiska internetbolag just nu regionen och försöker ta marknadsandelar. På sistone har Spotify expanderat väldigt kraftigt i regionen, medan QQ Music har kommit lite på efterkälken. Att få ta del av Spotifys framgångar i regionen, kombinerat med ekosystemsfördelarna, är värt mer än bara att tjäna pengar på musik. 

Lyssna på det senaste avsnittet av Digitala Draken på Itunes eller här:

Den Digitala Draken

Jacob Lovén & Tom Xiong

“Den Digitala Draken” är podcast om digitala fenomen i Kina.


Missa inget viktigt från Di Digital. Följ oss på Facebook och anmäl dig till vårt kostnadsfria nyhetsbrev:
Foto:

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies