I Stockholm är programmerare en av de vanligaste yrkesgrupperna. Den digitala musiktjänsten Spotify har över 100 miljoner användare globalt. Swish används av över 5 miljoner svenskar.
På många sätt är Sverige med och tampas i frontlinjen vad gäller digitaliseringen. Men hur ska Sverige få fart även på digitaliseringen av den offentliga sektorn?
Det var frågan som DI:s panel försökte besvara i Almedalsarenan på tisdagen.
Jan Gulliksen, professor i människa-dator-interaktion vid KTH och medlem i regeringens digitaliseringsråd, konstaterade att Sverige brukar hamna på plats två i rankingar, efter Danmark, när det gäller digitaliseringsgrad i EU. Men när man tittar bara på det offentliga är det ett annat land som seglar upp som etta: Estland.
”Den enkla förklaringen är att det är ett land som inte fanns för 35 år sedan så de har inte behövt anpassa sig till gammalt skräp när de bygger nya saker. I tillägg till det har man haft ett tydligt digitalt ledarskap som har agerat kravställare och inspiratörer”, säger han.
Anna Gärdin är digitaliseringsexpert på Nacka kommun och jobbade dessförinnan på Skatteverket som ofta lyfts fram som en digital föregångare för myndighets-Sverige.
Hon menade att den stora utmaningen i digitaliseringsprocessen ofta låg i att lyfta blicken och se ett steg längre.
”Vi blir ganska snabbt fokuserade på att optimera våra egna interna processer. Men digitalisering handlar inte om teknik, utan beteenden. Den största utmaningen för oss i Nacka och Sverige är att se hur kunder kan bete sig med ny teknik.”
Håkan Nyberg är i dag vd för Ikano Bank. Vid millennieskiftet ledde han det konsortium av banker som byggde Bank-Id, en tjänst som nu används av både offentliga och privata aktörer. Han efterlyste ett ökat engagemang från politikernas sida kring digitaliseringen av det offentliga.
”Det känns som att det saknas en övergripande strategi. Istället är det eldsjälar som arbetar på olika fronter. Politiska strateger tänker på hur man ska vinna val och inte hur man ska skapa medborgarnytta. Det finns en stor lucka”, säger han.
Läs även: Fiber, digital vård och AI – så vill partierna digitalisera Sverige
Jan Gulliksen lyfte fram att olika kommuner har olika förutsättningar för sin digitalisering. Precis som olika organisationer har.
”Universiteten är bland de långsammaste i att ta till sig förändring. När jag har sagt att vi är sämst i klassen så är det bara en organisation som har räckt upp handen och sagt att de själva var sämre. Det var Regeringskansliet.”
Anna Gärdin önskade att Sverige ska ta ett grepp kring hur det offentliga Sverige skulle kunna dela data inom sina olika delar.
”Nu sitter alla och funderar på var sitt håll. Men det skulle underlätta om det fanns något ställe där vi alla kunde tanka upp datan”, säger hon.
Per Wallentin, som är vd på Knowit, tog upp att Sverige är land med hög allmän kompetens hos medborgarna kring att använda datorer och har hög internetanslutning
”Så om politikerna hade mer mod kring strukturförändringar hade det blivit perfekt. Sedan hjälps vi företag, eldsjälar i kommunen, banker och företag åt att fixa det.”
Han tog även upp att i det offentliga har det byggts upp en struktur som ska hålla över lång.
”Det finns inga incitament att skapa förändring i det systemet, vilket det gör inom privat sektor. Politikerna behöver bidra med att trycka in incitament kring den här stora omvälvningen som behöver ske. Det är ingen höger-vänster-fråga. Det behöver hända.”
Läs även: Panelen: Gör som Estland i AI-racet
