Hoppa till innehållet

De svenska riskkapitalisternas sämsta it-investeringar

Det är oftast de stora företagssuccéerna som blir omskrivna i media. Men hur skulle det se ut om man istället skrev om affärsidéerna som inte lyfte? Jo, ungefär så här. 

Långt ifrån alla investeringar går som det var tänkt. Här är fem av de mer spektakulära misslyckandena de senaste åren.
Långt ifrån alla investeringar går som det var tänkt. Här är fem av de mer spektakulära misslyckandena de senaste åren.Foto: Dagens industri

Att investera i nystartade internetföretag innebär att en stor del av satsningarna kommer att gå åt pipan, det hör till. Man pratar ibland om tiondelen. Om den tiondel av de nystartade bolagen som faktiskt lyckas. Men det är sällan de andra 90 procenten uppmärksammas. De bolag som långsamt tynade bort, konkurrerades ut eller helt enkelt bara insåg att deras företagsidé inte höll måttet.

Di Digital vill ändra på den saken. Därför har vi sammanställt fem av de mer spektakulära felinvesteringarna de senaste åren. Här är listan:


1. Northzone premiärinvesterar i Replisaurus

Björn Stray

Björn Stray var med och grundade riskkapitalbolaget Northzone, med många lyckade investeringar i bagaget. Storsatsningen Replisaurus hör dock inte till dem.Foto: Northzone

Sommaren 2006 hade riskkapitalbolaget Northzone precis samlat in pengar till sin första jättefond. Med 1,6 miljarder kronor att investera var de störst och mäktigast i Norden. Fondens premiärinvestering gick till Replisaurus.

Northzone berättar gärna om fondens investeringar i bolag som Spotify och Tobii. Men Replisaurus?

Northzone berättar gärna om fondens investeringar i bolag som Spotify och Tobii. Men Replisaurus? Nej, det är inte många som minns Kistabolaget Replisaurus. 

Replisarus hade en teknik för att tillverka metallager i datachip och fick år 2006 in 100 Mkr i riskkapital från Wellington Partners och Northzone. I en intervju om investeringen fick Björn Stray, partner på Northzone frågan när Replisarus skulle nå ett kommersiellt genombrott.

“2008”, svarade han iskallt.

Men så blev det inte. Efter att ha gjort av med 170 Mkr och inte lyckats sälja en enda maskin gick bolaget under 2011. Den enda vinsten för Northzone är möjligtvis att de i dag kan skrämma nya portföljförvaltare genom att tjuta REPLISAURUS.

  • Total förlust: 170 Mkr

Läs även: Därför behöver vi prata om Replisaurus


2. Industrifonden bränner sig i Nanoradio 

Kistabolaget Nanoradio var i mitten av 2000-talet ett av de hetaste teknikföretagen i Sverige. Med chip som förlängde batteritiden i mobiltelefoner fanns en jättemarknad. Och Nanoradio tog den.

Under perioden 2007-2011 växte bolagets omsättning med 1 916 procent. Men det här är ingen framgångssaga. Särskilt inte för investerarna där svenska Industrifonden och Creandum var två av de största.

Det gör Nanoradio till ett av de mest kostsamma misstagen som gjorts i den svenska riskkapitalbranschen. 

Att tillverka hårdvara kostar och Nanoradio blödde konstant pengar under sin expansion. De hann genomföra fem nyemissioner och tog in runt 800 Mkr från sina investerare innan de hittade en köpare av bolaget. Sydkoreanska Samsung köpte Nanoradio år 2012. Slutet gott, allting gott kan man tänka. Men icke.

De exakta siffrorna har aldrig publicerats men enligt tidigare uppgifter till Di låg försäljningssumman på runt 200 Mkr. Den samlade förlusten summerar därför till över en halv miljard kronor för investerarna. Det gör Nanoradio till ett av de mest kostsamma misstagen som gjorts i den svenska riskkapitalbranschen. 

UPPDATERING:

Enligt uppgifter till nyhetsbrevet Telekomnyheterna har Samsung nyligen lagt ner Nanoradio. 

  • Total förlust: 600 Mkr

Flera svenska riskkapitalbolag fick acceptera rejäla förluster vid försäljningen av Nanoradio. Foto: Dagens industri


3. Monterro försöker vända Tradedoubler

Vid Tradedoublers absoluta höjdpunkt år 2006 bjöd amerikanska AOL 6,3 miljarder kronor för att köpa bolaget. Uppköpet stoppades dock av en rad storägare med pensionsbolaget Alecta i spetsen. Sju år senare hade börsvärdet på Tradedoubler havererat fullständigt till 700 Mkr. Alecta och en rad andra fondbolag dumpade sina innehav. Men de dåliga affärerna skulle inte ta slut där. 

De som köpte pensionsfondernas aktier var riskkapitalfonden Monterro. Monterro köpte 18,1 procent av aktierna i Tradedoubler för 128 Mkr i vad som då var Monterros största affär.

“Vi har tittat på Tradedoubler i många år. Nu ser vi att det är en vändning på gång och värderingen är attraktiv”, sa Thomas Bill, Partner på Monterro till Di vid köpet. 

En kompetent och aktiv huvudägare tände aktiemarknadens hopp. Tradedoubler steg direkt 20 procent på beskedet om Monterros intåg. Men det hela visade sig bli en läxa i det gamla ordspråket “fånga aldrig en fallande kniv”. 

De dåliga nyheterna fortsatte att trilla in under 2013 och 2014. Vd:n sparkades samtidigt som resan nedåt inte verkade gå att hejda. Efter knappt två år kastade Monterro in handduken och sålde sitt innehav. Under den tiden hade värdet på investeringen mer än halverats.

 “Det har varit en utmanade resa”, sammanfattade Thomas Bill.

  • Total förlust: 70 Mkr


4. Alla går fel i Wrapp

Hjalmar Winbladh ledde (den forcerade) lanseringen av Wrapp i USA. Foto: Jack Mikrut

Sällan har ett nystartat bolag hajpats så mycket som i fallet med presentkortsbolaget Wrapp. Med superentreprenören Hjalmar Winbladh i spetsen och ett dreamteam av medgrundare fick de investerarna på fall. Niklas Zennströms riskkapitalbolag Atomico investerade, Creandum investerade, till och med riskkapitalbolaget Greylock med Linkedingrundaren Reid Hoffman investerade. 

“Värdet av Wrapps sociala presenttjänster är uppenbar för butiker runt om i världen”, sa Reid Hoffman.

Vad kunde gå fel? Det mesta skulle det visa sig.

Bolaget fick snabbt 160 000 användare i Sverige och gick våren 2012 in i USA med samarbetsavtal med bolag som H&M och Gap. Kassan fylldes också på med ytterligare 100 Mkr från American Express, SEB Private Equity och Qualcom Ventures jämte de tidigare investerarna. Vad kunde gå fel? Det mesta skulle det visa sig.

På grund av att bolagsfabriken Rocket Internet startat en klon av Wrapp skyndade bolaget på sin expansion. Kostnaderna skenade och pengarna sinade. Våren 2014 började läget bli akut. En tilltänkt samarbetspartner hoppade av. Användarna lämnade appen. Wrapp kastade om affärsmodellen och lanserade ett smart betalkort. Korten skulle delas ut till användare i Sverige. Det bästa måttet på hur det gick är att konstatera att Wrapp nu testar en ny affärsmodell. 

Visst finns fortfarande möjligheten att det “nya” Wrapp lyfter. Men så här långt har historien om det superhajpade bolaget bara visat att det inte behöver vara rätt bara för att alla tror det. 

  • Förlust: Okänd


5. Pär Nuders spännande resa i Nyx Security

Pär Nuder

Pär Nuder. Foto: Filip Erlind.

År 2011 gick den före detta finansministern Pär Nuder in i säkerhetsbolaget Nyx styrelse. 

“Det ska bli spännande att få vara med på resan”, sa han han till Di.

Nyx Security startade 2007 och produkten som de tagit fram var ett egenutvecklat kameraövervakningssystem. Bolaget hade fram till 2011 växt organiskt till en omsättning på 50 Mkr.

Samtidigt som Pär Nuder tog plats i styrelsen fick bolaget in 100 Mkr i riskkapital från riskkapitalbolagen Northzone och Amadeus. Nu skulle det expanderas. Först gick man in i Norge. Sen övergav storkunden Securitas Nyx. Och någonstans där tog allt stopp.

Den tidigare storkunden blev en konkurrent som Nyx inte kunde hantera. I juni 2013 lämnades konkursansökan in. Trots det stora kapitaltillskottet hade Nyx under riskkapitalbolagens ledning på två år gått från framgångssaga till konkurs. Kort sagt: En spännande resa.  

  • Total förlust: 100 Mkr

Läs även: Därför behöver vi prata om Replisaurus

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här 

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera