I januari 2019 ringde Indra Sharma till Tatiana Shalalvand på väg hem från en resa till Colombia, där ena sidan av hennes familj kommer ifrån. ”Vi borde skriva en bok”, sa hon. De båda hade träffats något år tidigare på ett möte för kvinnliga investerare.
”Vi lärde känna varandra för att vi båda är i branschen, men det är också väldigt sällan man träffar kvinnliga investerare med invandrarbakgrund”, säger Tatiana Shalalvand.
Hon är investeringsansvarig på Inventure, som investerar i nordiska och baltiska techbolag i tidiga skeden. Medförfattaren Indra Sharma har bland annat jobbat på riskkapitalbolaget EQT Ventures och är nu chef för investeringar i tidiga skeden på Novax som satsar på hälsa, mat, säkerhet och infrastruktur för handel.
Tillsammans bestämde de sig för att arrangera eventet ’Female Founder Office Hours’ – ett koncept som startades i USA där kvinnliga investerare stöttar entreprenörer med målet att fler bolag ska ledas av kvinnor.
”Det blev snabbt överbokat och det märktes tydligt att det fanns ett kunskapsgap och ett sug efter att förstå sig på hur man bygger bolag”, säger Tatiana Shalalvand.
Eventen räckte inte till och det var så idén till boken Förebilderna: Kvinnorna som formar vår framtid kom till. I den har Indra Sharma och Tatiana Shalalvand intervjuat 33 entreprenörer samt investerare och forskare. Entreprenörernas erfarenheter är indelade i bokens fyra olika kapitel: övertygelse, risktagande, förmågan att bygga nätverk och tillgång till kapital.
Läs också: Så lite riskkapital går till kvinnor – medan miljarderna rullar till män
”Det som också har varit viktigt för oss är att porträttera kvinnor med invandrarbakgrund. Vi upplever att diskussionen ofta är väldigt fokuserad på kvinnor, men man glömmer det här med att vara icke-vit. Hur det också är en parameter som påverkar och vägs in i bedömningen när man startar bolag”, säger Indra Sharma.
De vill nå ut brett med boken och i höst anordnar de fem kostnadsfria webbseminarier med några av intervjupersonerna i panelen. Målet är att inspirera, utbilda och spräcka myten om den stereotypa entreprenören.
”Det är väldigt svårt att bli det man inte känner till. Om man inte vet att det är ett alternativ att starta eget. Till och med att skaffa sig en utbildning är ett stort steg. Vänner till våra familjer har inte startat företag för att förverkliga sig själva utan för att överleva. Det handlar om restauranger, kiosker och grönsakshandlare”, säger Indra Sharma.
Hon tar ett exempel i boken där ett familjeföretag har utvecklats till att bli en kedja. Joceline Akgun kommer från Husby utanför Stockholm, där hennes pappa var frukthandlare och flera i familjen var frisörer. Hon åkte till Kalifornien och pluggade psykologi och hade inte alls tänkt sig att gå in i familjeföretaget. Men när hon flyttade hem från USA hjälpte hon sin föräldralediga syster på hennes salong. Hon använde sin utbildning för att utveckla kundstrategin och på den vägen är det. I dag har Creative Headz tio salonger i Stockholm och två i Göteborg.
”Det är väldigt få av de vi har pratat med som säger att de alltid har velat bli entreprenörer. Det bara blev så”, säger Tatiana Shalalvand.
När det gäller kvinnor är det slående hur viktigt det är att höra från någon annan att man har det som krävs för att kunna bli en entreprenör, menar Indra Sharma.
”Det är flera kvinnor som sagt att de aldrig har sett sig som en entreprenör, men haft en person runtomkring sig – ofta en man – som har sagt att de skulle vara bra som det. Alternativt en man som har startat ett företag och dragit med dem. Det manliga mentorskapet är en viktig pusselbit i att lösa problematiken med att få kvinnor startar bolag”, säger hon.
Läs också: Danske Banks Sverige-vd: ”Kvinnor måste tänka större”
I fjol startades 33 procent av alla nya företag i Sverige av kvinnor, enligt siffror från myndigheten Tillväxtanalys. Av dessa var 29 procent aktiebolag och få är bolag som är föremål för riskkapital. Antal nystartade företag har gått ner sedan 2013 och det är främst kopplat till att färre kvinnor väljer att starta bolag. Ungefär hälften så många kvinnor jämfört med män i Sverige identifierar sig som entreprenörer.
”Jag tror ofta att man glömmer bort hur det har sett ut historiskt. Bara när man tittar hundra år tillbaka så har kvinnor inte haft samma rättigheter som män. Det är inte så konstigt att de till exempel inte har tillgång till lika mycket kapital, men ibland faller det bort i diskussionen”, säger Tatiana Shalalvand.
I boken listar Indra Sharma och Tatiana Shalalvand olika sätt att hitta kapital och i vilka olika stadier det finns tillgängligt.
”Nätverk spelar en stor roll när det kommer till mötet med de som har pengarna och kvinnor har generellt lägre tillgång till de nätverken än män”, säger Indra Sharma.
”Det sägs slentrianmässigt att kvinnor inte tar lika mycket risk, men det är fel.”
Samtidigt måste inte alla söka riskkapital. Det går också att vända sig till exempelvis olika statliga instanser, affärsänglar, inkubatorer, acceleratorer och crowdfunding. Författarna vill uppmuntra till att bredda bilden av vad entreprenörskap är. Att det inte bara är att bygga nästa Spotify eller Izettle. Det kanske också handla om enmansbolag eller att bygga en hållbar affärsmodell. Och att man kan starta bolag när man har barn. Det går för männen, så varför inte för kvinnorna.
”Det finns också förutfattade meningar om att kvinnor inte tar lika mycket risk. Det sägs slentrianmässigt att det är så och även kvinnor har sagt det till oss”, säger Indra Sharma.
Hon beskriver det som en ögonöppnare i samband med att de skrev boken. Författarna har tittat noggrant på forskningen och skillnaden mellan individerna är större än mellan grupperna. Och att riskaptiten skulle vara kopplad till kön är felaktigt, menar de.
De hänvisar till en studie från Handelshögskolan i Stockholm och Karolinska institutet där de har tittat på om könshormon påverkar risktagande, men strök den hypotesen. Istället visade den att det snarare är miljö och genetik som påverkar vilket samma aktörer nu gör en större studie för att belägga.
”Det är också viktigt att prata om vad som är att ta risk. Alla entreprenörer hoppar inte ut från en klippa och det slår vi hål på i vår bok. Entreprenörer tar ofta en kalkylerad risk, säger Indra Sharma.
”Det som är skillnaden mellan en entreprenör och andra är att man inte ser det som en risk. För att man är så övertygad om sin kapacitet att ta sig an problemet och affärsidén”, säger Tatiana Shalalvand.
Män har dock mycket större självförtroende än kvinnor och en självbild som ofta inte stämmer helt överens med verkligheten, visar forskning. Med boken hoppas författarna kunna inspirera fler kvinnor att överväga entreprenörsspåret och tar också upp sitt eget ansvar som investerare.
”Det vi försöker göra i våra jobb är att leta efter mixade grundarteam. Sedan försöker vi alltid träffa kvinnliga entreprenörer och hjälpa dem på vägen, även om det inte är aktuellt för oss att investera just nu. Vi som investerare har ett ansvar att själva vara proaktiva och hitta de mest lovande entreprenörerna”, säger Tatiana Shalalvand.
