Hoppa till innehållet

Debatt: "Delningsekonomi är att dela på ägodelar – Uber är arbetsförmedling"

Den nya utredningen om svensk delningsekonomin har en alltför generös definition av begreppet. Det menar Magnus Engervall, Sverigechef på bildelningstjänsten SnappCar.

Magnus Engervall, Sverigechef på SnappCar.
Magnus Engervall, Sverigechef på SnappCar.Foto: Snappcar

Samhället står inför stora utmaningar. Overshoot Day – den dag när vi enligt Världsnaturfonden har konsumerat det som är ekologiskt hållbart – infaller tidigare för varje år. I år inföll Overshoot Day redan den 8 augusti. Genom att fler människor delar på saker minskar vi miljöpåverkan.

Den tredje april presenterades den utredning av svensk delningsekonomin som konsumentminister Per Bolund beställt. Enligt den har bara tio procent av Sveriges befolkning använd en delningstjänst. SnappCars statistik visar att användningen är koncentrerad till vissa åldersgrupper och geografiska områden. 62 procent av våra användare är mellan 26 och 45 år och den stora majoriteten bor i storstäderna.

Läs mer: Holländska Snappcar köper svenska Flexidrive 

Utredningen menar att osäkerhet kring lagar hindrar delningsekonomi från att växa fortare och konstaterar att det krävs åtgärder för att konsumenter ska känna sig tryggare.

Läs mer: (M) sågar förslag om delningsekonomin: ”Tandlös utredning” 

Men för att veta hur delningsekonomi ska öka måsta vi veta vad det är. Trots att delningsekonomi var ett av de nya orden på Språkrådets nyordslista 2015 saknar begreppet en entydig definition. Utredningen väljer att definiera delningsekonomi som del av ekonomin där privatpersoner ger varandra tillgång till underutnyttjade resurser, egendom såväl som tjänster, mot eller utan betalning. Därmed blir civilekonomen som kör bil för Uber på kvällen liksom högstadieeleven som tjänar extra pengar genom att klippa grannens gräsmatta en del av den delningsekonomi som utredningen vill främja

Grunden i delningsekonomi är att dela på ägodelar.

Men det här är en tankevurpa. Grunden i delningsekonomi är att dela på ägodelar. Underutnyttjade resurser är materiella tillgångar som har belastat miljön när de har tillverkats. Det är skillnad på att hyra ut en bil som jag inte använder och att klippa grannens gräsmatta. Det första handlar om att dela på ägodelar, det andra är arbetsförmedling. Om jag hyr min grannes bil istället för att äga en egen bil minskar miljöpåverkan. Tjänsteförmedlingsföretag har inget sådant inslag.  

Men med en vag definition av delningsekonomi riskerar utredningens förslag att bli verkningslöst och urvattnat.

Utredningen föreslår att Konsumentverket ska vägleda privatpersoner i delningsekonomiska transaktioner och samla kunskap om eventuella problem. Det här är bra förslag som behövs för att öka tryggheten när kollaborativ ekonomi växer. Men med en vag definition av delningsekonomi riskerar utredningens förslag att bli verkningslöst och urvattnat. För att kunna vägleda och samla information får inte Konsumentverkets uppgift bli spretig. De frågor som dyker upp när jag delar min bil och när jag hyr grannens tid för att klippa min gräsmatta är fundamentalt olika.

Läs mer: Facket larmar om dåliga villkor hos matapparna

Nyligen kritiserade näringsminister Mikael Damberg arbetsvillkoren hos Foodora efter att företaget sparkat ett cykelbud som kontaktat ett fackförbund. Damberg kommenterar att ”Nu är delningsekonomi något positivt, men om det börjar förknippas med dåliga arbetsvillkor kommer det att förändras”. Cykelbud som levererar restaurangmat är möjligen plattformsekonomi, men det är inte delningsekonomi. Slarvigt använda definitioner straffar de företag som vill bidra till mindre resursanvändning genom kollaborativ ekonomi i ordets sanna bemärkelse.

Magnus Engervall, Sverigechef på SnappCar

Läs mer: Här är de hetaste trenderna och bolagen i Sveriges växande delningsekonomi 

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera