Musik väcker fantastiska känslor och skapar identitet på ett unikt sätt. Få har missat det svenska musikundret och vad det gjort för Sverigebilden utomlands. En blomstrande svensk musikkultur gynnar dessutom hela vår ekonomi och innovationskraft.
Men för att dessa värden fortsatt ska berika Sverige krävs det akuta åtgärder. Just nu lider musikbranschen av ett föråldrat EU-regelverk som innebär att medan tjänster som Spotify betalar upphovsrättsersättningar till artister tillåts både Youtube och Googles plattformar smita undan. Vi välkomnar därför EU-kommissionens förslag till harmoniserad upphovsrättslagstiftning, som regeringen nu ska ta ställning till.
Men vi ser en risk att förslaget om ansvar för digitala plattformar, så som Facebook och Youtube, blir urvattnat. Många tar musikskaparnas arbete för givet och det finns fortfarande länder inom EU som är kritiska till förslaget.
Dagens föråldrade lagstiftning som reglerar hur plattformar ska hantera upphovsrättsligt skyddat material är äldre än plattformarna själva. Den förlegade lagstiftningen gör att plattformar, som ofta har som affärsmodell att sälja annonser riktade till kulturkonsumenterna, kan hänvisa till den så kallade Safe Harbor-regeln. Det är ett undantag för tjänsteleverantörer som hävdar att de bara vidarebefordrar information och därför inte bär något ansvar för materialet.
Läs mer: Musikstjärnornas techbolag säkrar avtal med låtskrivarjättar
Det befintliga EU-regelverket har skapat en situation där musikskapare inte får tillräckligt betalt för sina verk, medan stora bolag tjänar mångmiljardbelopp tack vare just det kreativa innehåll som finns på plattformarna. Ur ett användarperspektiv skulle värdet av dessa plattformar minska väsentligt utan den musik som finns där. En undersökning från 2015 visade att kulturellt innehåll stod för 62 procent av plattformarnas intäkter.
Det juridiska läget skapar en obalans mellan parterna. När Stim och andra rättighetsorganisationer världen över representerar musikskapare och förlag i förhandling med plattformarna, har plattformarna ett överläge. Varför ska de betala enligt samma villkor som andra, när de egentligen inte ens måste ha ett avtal? Det drabbar musikskaparna, som med detta har en vingklippt position redan från början.
Problemet handlar inte bara om vem som har rätt till värdet som musiken skapar, utan även om en snedvridning av marknaden som kommer att drabba utvecklingen och i förlängningen konsumenterna. Att det ska råda lika villkor för en sund konkurrens är en viktig marknadsprincip som många värnar. I musikbranschen borde den mest grundläggande regeln, att betala för musiken som används, förstås gälla för alla som tillgängliggör musik.
Läs mer: Svenska låtskrivare får sina Spotify-pengar i juni
Det är orimligt att företag som säljer abonnemang för att kunna lyssna på musik, till exempel Spotify och Apple Music, betalar licenser för det, medan andra plattformar, som Youtube och Facebook, kan undvika att göra det. Det är inte en hållbar marknad, vare sig för musikskapare, musikanvändare eller för nya teknikföretag som vill ta sig in i branschen.
EU-kommissionen har insett problemet och försöker nu råda bot på det. Det så kallade copyrightdirektivet behandlas under hösten både i Europaparlamentet och i Ministerrådet, där den svenska regeringen ska göra sitt ställningstagande.
Regeringen har genom flera lovvärda initiativ på kultur- och immaterialrättsområdet visat att man har ambitioner att lyfta upphovsrättens betydelse. För att verkligen åstadkomma långsiktig förändring är det nu upp till bevis. Även om den politiska processen utvecklas i rätt riktning, finns det hög risk att EU-kommissionens förslag urvattnas och att det slutgiltiga lagförslaget inte blir det verktyg som så många musikskapare behöver för att kunna överleva i en digital värld.
Svenska regeringen måste därför stå upp för sina löften om att främja de kulturella och kreativa näringarna och säkerställa en lagstiftning som skyddar musikskapandet och möjliggör en långsiktigt hållbar digital musikmarknad.
Karsten Dyhrberg Nielsen, vd Stim
Alfons Karabuda, ordförande Sveriges kompositörer och textförfattare
Elisabet Widlund, vd Musikförläggarna
Martin Jonsson Tibblin, ordförande Föreningen svenska tonsättare
Fakta:
EU-kommissionen lade i september 2016 fram ett förslag till ny europeisk upphovsrättslagstiftning. Enligt det nya förslaget ska också digitala tjänster som använder upphovspersoners innehåll i sin affärsmodell, som till exempel Google och Youtube, inte längre omfattas av undantag, utan måste, som andra tjänster, börja betala för innehållet. Just nu behandlas frågan i EU och beslut ska tas under 2018.
Detta är ett debattinlägg. Vill du också skriva? Hör av dig till digital@di.se!
