Annons
Elin Westerberg och Sofia Hellsten medverkar under Gather-festivalen.

Debatt: Femtech är en bortglömd guldgruva

De ska lösa problemet med ”försvunna” datorer SPONSRAT AV Ricoh Sverige AB

Kaj Hed är grundare och storägare av den finska spelstudion Rovio.

Rovios börsnotering övertecknad – stängs idag

Apples vd Tim Cook.

Apple världens mest värdefulla varumärke

Taxiappen Ubers nytillträdde vd Dara Khosrowshahi.

Uber vill stoppa London-stopp med namninsamling

Missa inget viktigt!
Bli först med att ta del av trenderna, profilerna och Sveriges vassaste startupnyheter helt gratis direkt i mejlkorgen med Di Digitals nyhetsbrev.
Följ oss på sociala medier:
Tack!
Följ oss på sociala medier:

Debatt: Femtech är en bortglömd guldgruva

Elin Westerberg och Sofia Hellsten medverkar under Gather-festivalen.
Elin Westerberg och Sofia Hellsten medverkar under Gather-festivalen. Foto: Privat
Smarta innovationer för den kvinnliga kroppen är en bristvara och världens bolag har missat möjligheten att tjäna miljarder på en bortglömd men kapitalstark grupp. Det skriver debattörerna och de digitala affärsutvecklarna Sofia Hellsten och Elin Westerberg.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Våren 2014 lanserade Apple, med buller och bång, samt en hel del skryt, sin nya app, ”Health kit”. Denna 'wonder'-app sades kunna göra allt från att hålla koll på ditt natriumintag till att följa din dagliga rörelse. Bolaget hade dock missat att inkludera en liten detalj i katalogiseringen av kroppsliga tillstånd: menscykeln.

Vi har aldrig under våra snart 30 år på jorden känt behovet av att hålla koll på våra natriumnivåer. Däremot vill vi mer än gärna veta när vi ska vara beredda med menskoppen. 

Att kvinnokroppens (och här ska det tilläggas att vi i denna artikel refererar “kvinna” till en människa av biologiskt kvinnligt kön, med dubbla X-kromosomer, vagina, bröst, livmoder, äggstockar etc.) behov mentalt bortsorteras eller exkluderas i produkt- och tjänsteutveckling är inte bara regelrätt idioti utifrån ett marknadsperspektiv utan har också skapat allvarliga, och i vissa fall direkt farliga, produktbrister.

Kvinnor som är med i bilolyckor löper till exempel 47 procent större risk för mycket allvarliga bilbältsskador jämfört med män. Varför? Jo, anledningen är helt enkelt den att trots att kvinnans kropp skiljer sig både i form och storlek från mannens, har krocktester för personbilar historiskt sett endast gjorts med manliga testdockor. Först 2009 började utvecklingen av testdockor med kvinnokropp. Sug på den. 

Kvinnor som är med i bilolyckor löper 47 procent större risk för mycket allvarliga bilbältsskador jämfört med män

Inte ens i mensskyddsindustrin ser vi särskilt stor innovationshöjd. Med ca 3,7 miljarder kvinnor som var och en i snitt menstruerar 6,5 år under sin livstid saknas inte direkt marknadsunderlag för nya produkter. Trots detta har ynka tre innovationer nått masskonsumtion på menskyddsarenan de senaste två seklen. Tampongen, bindan och menskoppen. Tre ynka innovationer på nästan 200 år! 

Varför är då kvinnan förbisedd eller rent av bortglömd i innovationsprocessen, så som i både Apples och bilföretagens fall?

En bidragande faktor till avsaknaden av “kvinnovationer” är näringslivets avsaknad av kvinnor som fattar beslut kring hur pengar ska spenderas eller produkter utvecklas. Antingen har du i snitt 70 procent män att övertala i ledningsgruppen eller också ska du pitcha en affärsidé framtagen för kvinnokroppen till ett gäng som aldrig haft varken livmoder eller vagina. Som grädde på moset finns det risk för att de ser dig som oerfaren snarare än lovande

Läs mer: Män rankades högre än kvinnor av riskkapitalister – trots liknande prestationer 

Allt från den diskreta och smarta bröstpumpen Willow, till Maven, en digital kvinnoklinik à la Kry

Tack och lov har i alla fall vissa förstått att det finns vinster att göra även på produkter för kvinnor. Femtech, ett begrepp myntat av Clue-grundaren Ida Tin, är ett område som uppskattas till 200 miljarder dollar och som redan spottar ur sig produkter och tjänster som levererar värde bättre än vad existerande marknad har erbjudit. Allt från den diskreta och smarta bröstpumpen Willow, till Maven, en digital kvinnoklinik à la Kry, den omtalade menstrosan Thinx och mensdisken Flex – för att nämna några. En annan favorit är det smarta knipägget Elive med tillhörande träningsapp. Behöver vi ens säga att den står på vår önskelista inför julen 2017?

Läs mer: Svenskbackade Clue tar in 170 miljoner 

Fram till nu har exempelvis marknaden för mensskydd nöjt sig med att vidareutveckla ett befintligt produktutbud (till och med cellulosabindan är en restprodukt från första världskrigets bandageförråd), istället för att gå tillbaka till ritbordet och ta fram något som på riktigt motsvarar kvinnans behov. Och på samma sätt som Blockbuster inte anade oråd när Netflix först började hyra ut DVD:er på nätet verkar inte heller etablerade aktörer så som Procter & Gamble eller Essity förstå hotet från menstrosan Thinx. Fler variationer av bindor gör oss inte direkt euforiska när det jobbigaste egentligen är att hålla på att byta mensskydd över huvud taget.

Låt oss hoppas att killarna (och tjejerna) som i dag sitter på pengarna förstår att det finns investeringsguld att gräva och att de samtidigt faktiskt inser innovationens potential att göra något bra för kvinnokroppen. Kanske vore det annars ett gyllene tillfälle att återanvända en tidigare beprövad sanningsdom: “Förändra er eller dö”.

Sofia Hellsten och Elin Westerberg håller under Gather-festivalen 14–16 september föredrag på temat Hacking The Female Body. Till vardags arbetar de med affärsutveckling på Great Works/Making Waves.

Detta är ett debattinlägg. Vill du också skriva? Hör av dig till digital@di.se!


Missa inget viktigt från Di Digital. Följ oss på Facebook och anmäl dig till vårt kostnadsfria nyhetsbrev:
Foto:

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post