Förmågan att rekrytera teknisk spetskompetens är en avgörande framgångsfaktor för svenska techbolag. För att locka och behålla duktiga ingenjörer och andra medarbetare gäller det att ha attraktiva anställningsvillkor. Lönenivåer är en sådan central komponent, där många techbolag lyckats positionera sig stark.
I Di Digitals artikel ”Månadslön på 128.000 – här är techbolagen som betalar bäst” pekar dock företagen själva ut att det är det sammantagna erbjudandet av villkor och förmåner som oftast faller avgörandet vid rekryteringar.
Ett sätt att åstadkomma en attraktiv och kvalitetssäkrad helhetslösning för just detta, är genom kollektivavtal.
För bolagen finns dessutom flera fördelar med att ansluta sig till kollektivavtal:
- Tydliga regler när någon blir sjuk eller tar ut föräldraledigt.
- Mindre administration - kollektivavtalet är ett ”färdigförhandlat paket” som anger villkoren för till exempel arbetstid, semester, pension och försäkringar. Det förenklar administrationen eftersom arbetsgivaren inte behöver komma överens individuellt med varje medarbetare.
- Ökad enhetlighet och överblick tack vare att kollektivavtalets regler tillämpas lika för alla som det gäller för på arbetsplatsen.
En annan uppsida är att ett centralt kollektivavtal, som gäller för en hel bransch, ofta kan anpassas till den specifika arbetsplatsen genom ett lokalt avtal mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen. Det är alltså många gånger mer flexibelt för en arbetsgivare att ha kollektivavtal jämfört med att förhålla sig till lagstiftning.
Med kollektivavtal ges även möjligheter till kostnadseffektiva lösningar, för bland annat försäkringar. Detta är särskilt värdefullt när det kommer till tjänstepension.
När Di Digital tillsammans med Sveriges Ingenjörer i fjol granskade de ledande svenska techbolagen i artikeln ”Techbolagen är en pensionsfälla” visade det sig att endast ett av tio bolag hade kollektivavtal. Det är en oroande och onödigt låg siffra.
Det innebär att bolagen och deras anställda inte kan dra nytta av de förmånliga tjänstepensionslösningar som följer med en kollektivavtalsanslutning.
Sveriges Ingenjörers medlemsstatistik visar medelåldern i många techbolag är lägre än i andra ingenjörstäta företag.
För unga medarbetare fyller tjänstepension en extra viktig funktion, eftersom det tidiga sparandet är avgörande för pensionens storlek. Det är dessa pengar som har längst tid att växa innan de betalas ut.
En del kollektivavtalslösa arbetsgivare framhäver gärna att man ändå gör stora pensionsavsättningar för sina anställda. Men pensionsvillkoren måste ses som helhet - kombinationen av premien, alltså hur mycket arbetsgivaren betalar in varje månad, och avgifterna som förvaltaren tar ut. Och helheten blir aldrig starkare än dess svagaste länk.
Det tidiga sparandet är avgörande för pensionens storlek.
Privata pensionsförsäkringar har ofta helt andra villkor än de storskaliga kollektivavtalsupphandlingarna, som möjliggjort sänkta avgifter. Istället riskerar det leda till lägre pensioner och medföra onödigt höga kostnader för bolaget.
Rapporten Pensionsplagiaten från 2017, som togs fram av de partsägda organisationerna PTK och Alecta visar hur mycket det kan skilja sig åt för anställda med eller utan kollektivavtal. För exempelvis en systemvetare uppgår skillnaden till nära 5 000 kronor i pension per månad.
Fler techbolag med kollektivavtal skulle gynna de anställda. Det skulle även kunna sänka kostnaderna för bolagen och ge ökade möjligheter att konkurrera om kompetensen. Det skulle också bidra till att utveckla den svenska modellen och stärka Sveriges unika position som ingenjörs- och entreprenörland.
Camilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges Ingenjörer
