De åtgärder som nu rullas ut av regeringen genom Riksgäldens lånegarantier och det stödpaket som Riksbanken sjösatt är viktiga steg i att lindra den ekonomiska chocken vi nu ser. Men den viktigaste förutsättningen för att åtgärderna ska vara effektiva är att de träffar rätt, och att målgruppen – små- och medelstora företag som representerar 73 procent av alla arbetstillfällen – kan rädda sina verksamheter.
Sverige har en unik möjlighet att utnyttja sin ledande ställning inom tech för att sätta ett globalt exempel
Frågan vi ställer oss är – har de traditionella storbankerna tillräcklig förmåga, den tekniska skalbarheten och snabbheten för att på kort varsel rädda Sveriges företag? Svaret är nog nej. Även om de har viljan, saknar storbankerna förmågan att snabbt och säkert distribuera de lån och garantier som regeringen har aviserat flera gånger under de senaste veckorna.
Statistiken talar klarspråk. Sedan finanskrisen 2009 har de svenska storbankerna fram till i dag minskat sin marknadsandel i utlåning mot företag med cirka tio procentenheter samtidigt som den totala utlåningen mot företag ökat med cirka femtio procent. Den grupp företag som trätt in i bankernas ställe – och utvecklat moderna, fullt skalbara och teknikbaserade affärsmodeller för att bedriva utlåning till småföretag – är fintechbolagen.
Sveriges fintechbolag är exceptionellt väl positionerade att bidra till en effektiv och riktad distribution av nödlån till företag i tillfällig kris och vara den nödvändiga länken mellan Företagsakuten och de blödande företagarna.
Statens Företagsakut – som stöttas av Riksgäldens genom sjuttioprocentiga lånegarantier på sammanlagt hundra miljarder kronor – är i grunden en bra medicin för att hjälpa de små- och medelstora bolagen. En åtgärd som tillåter privata långivare att ta större risk, och konkret stötta fler företag med lån till en begränsad nedsida.
Dessutom är Riksgäldens villkor för garantierna sunda; enbart utlåning till i grunden livskraftiga företag, en totallängd på lånen om maximalt tre år samt tidsbegränsad amorterings- och räntefrihet.
Men som all medicin måste den levereras effektivt för att verka. Om den primära kanalen är och förblir bankerna – med sina långsamma, personberoende och icke skalbara processer – är risken stor att dessa lån inte kommer att betalas ut snabbt nog och till rätt företag.
Varför inte ta hjälp från de fintechbolag som i åratal fokuserat på att effektivisera branschen? De tillhandahåller digitala lånelösningar som baseras på snabb och avancerad databearbetning och en transparent bedömning av låntagarens kreditvärdighet som sker på sekunder eller timmar, inte veckor eller månader. Som Företagsakuten och Riksgäldens garantier är utformade idag, sitter denna stora och strategiska resurs helt på avbytarbänken.
Samtidigt dyker det upp rapportering som vittnar om grundläggande problem i Företagsakuten. Bankerna menar att de – som en konsekvens av att de saknar processerna att styra lånehanteringen i detalj – inte kan garantera uppfyllnaden av Riksgäldens kriterier. Fintechbolagen å andra sidan, kan med hjälp av sin teknik avgöra vilka företag som var livskraftiga innan coronakrisen samt vilka som på sikt har en god chans att komma tillbaka.
Det vore en tragedi om Sveriges välfyllda ”lador” går outnyttjade i krisen, som en följd av att banksektorn och myndigheterna inte ensamt klarar av att bemöta den ”lavinartade” ökningen av ansökningar som t.ex. SEB och Danske Bank nyligen har kunnat vittna om.
Lån löser inte allt men för merparten företag kan finansiering med schyssta villkor i rätt tid vara skillnaden mellan överlevnad och undergång. Därför borde lånegarantierna inte endast gälla banker och kreditmarknadsbolag utan även finansbolag; en bolagsform som de flesta av fintechbolagen bakom den här insändaren representerar.
Andra länder har redan identifierat behovet av samarbete för att snabba på utlåningen. I USA inkluderar nödlånelösningen många olika typer av långivare. Digitala låneutmanarna Kabbage och Funding Circle tar redan emot ansökningar från småföretag, medan iZettles moderbolag PayPal tillsammans med andra fintechjättar som Square och Stripe lobbar för att få inkluderas i distributionen av statligt garanterade lån.
Sverige har en unik möjlighet att utnyttja sin ledande ställning inom tech för att sätta ett globalt exempel. Vi går igenom en historisk kris, och då måste vi alla kunna samarbeta för att hitta innovativa och marknadsneutrala lösningar som säkrar Sveriges välfärd. Därför önskar vi att i samråd med både Riksgälden och storbankerna hitta den bästa lösningen för svenska företagare i denna fråga, exempelvis genom att via bankerna eller självständigt inkludera de svenska fintechbolagen i Riksgäldens garantiprogram.
Findec, Sweden's Hub for Fintech - Anders Norlin, vd och styrelseledamot
Capcito - Michael Hansen, vd och medgrundare
Corpia - Dadmehr Fatehi, vd
Credo - Carlos-Adrian Lopez, vd och medgrundare
DBT - Alexis Kopylov, vd och medgrundare
Fedelta Finance - Micael Wiklander, vd och medgrundare
FLOAT Lending - Cedric Notz, vd och medgrundare
Froda - Oliver Mohseni, medgrundare
Invoier - Fredrik Mistander, vd och medgrundare
Kameo - Fredrik Källgren, vd
Mynt - Baltsar Sahlin, vd och medgrundare
Näktergal - Erik Bennerhult, vd och medgrundare
Qred - Emil Sunvisson, vd och medgrundare
Savelend - Ludwig Pettersson, vd och medgrundare
Tessin - Jonas Björkman, vd och medgrundare
