Hoppa till innehållet

Debatt: Mod krävs om svenska teknikbolag ska vinna det förarlösa racet

Fordonsindustrin utgör en gigantisk del av den moderna ekonomin och bilförsäljningen steg till rekordnivåer under 2018. Samtidigt finns det starka tecken på att betydande förändringar är att vänta för mångtriljonindustrin. Svenska och nordiska bolag har möjligheten att vara med på den resan – men då krävs mod och långsiktighet, skriver Sven Raeymaekers, partner på investmentbanken GP Bullhound.

Sven Raeymaekers, partner på investmentbanken GP Bullhound.
Sven Raeymaekers, partner på investmentbanken GP Bullhound.Foto: Press, Karin Olander

Omvälvningens tid är nu. I USA är Tesla på god väg att sälja fler fordon än både BMW och Mercedes-Benz. I Europa och Kina har fordonsförsäljningen minskat för första gången på länge och uthyrningen av elscootrar har exploderat i Stockholm och andra storstäder. Utan tvekan finns det ett antal nya utmaningar för den traditionella fordonsindustrin – på flera fronter. 

Inom de kommande tio till femton åren är det framför allt fyra nyckeltrender som kommer att förändra fordonsindustrin; delningsekonomin, elektrifiering, autonoma fordon och uppkopplade fordon. 

Räkna med att fordonsindustrin kommer att uppleva en liknande utveckling som skedde inom mobilindustrin. Värdet kommer att flyttas från hårdvara till mjukvara och tillväxten kommer att ske inom områden som traditionella fordonstillverkare inte har erfarenhet av. Konsultfirman BCG förutspår att den genomsnittliga vinsten på klassiska fordonskomponenter kommer att stiga med blygsamma tre procent fram till år 2035, att jämföras med komponenter för autonoma och elektriska fordon som förväntas stiga med över 25 procent och data- och anslutningskomponenter som förutspås öka med över 27 procent. 

Vem blir då vinnaren i det förarlösa racet? Waymo (Alphabet/Google) och Cruise Automation (General Motors) ser visserligen ut att ha tagit ledningen, men det här teknikracet är långtifrån över. Racet kommer att ta tid – något som ger europeiska, inklusive skandinaviska spelare, möjligheten att vara med och vinna framgångar i den här framtidsbranschen. 

Autonoma fordon förväntas nå den breda marknaden mellan år 2020 och 2025, men det dröjer nog till år 2050 innan autonoma fordon är allmänt förekommande på våra vägar. Tills dess finns det en hel del utmaningar som måste lösas. Inte minst att övertyga konsumenterna. 

Hur ska då svenska och nordiska bolag kunna hävda sig i den här mördande konkurrensen? Mod och långsiktighet är viktiga faktorer. Lokalt behöver vi fler bolag där grundarnas främsta mål inte är att sälja företaget och kamma hem pengar, utan som vågar tro att bolaget kan bli världsledande inom sin nisch. Bolag som Spotify och Klarna är tydliga framgångsexempel att ta inspiration från.

Det finns också ett akut behov av tydliga regler och lagar kring bland annat säkerhet, försäkringsfrågor och cybersäkerhet från våra lagstiftare. Ett arbete som kommer att kräva stora insatser framöver. 

En sak är i alla fall säker. Vi står inför de största förändringarna för transporter på land sedan förbränningsmotorn ersatte hästvagnen oavsett om svenska bolag är med på resan. Så spänn fast era säkerhetsbälten! 

Sven Raeymaekers, partner GP Bullhound

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera