Debatt: Vi måste använda medborgarnas data för att nå FN-målen

Sverige som länge har toppat listan över vilka länder som ligger bäst till för att uppnå de globala målen (enligt Bertelmanns Stiftung och FN-initiativet UN Sustainable Development Solutions Networks årliga sammanställning) har nu halkat ned en placering. Det finns all anledning till eftertanke, särskilt idag på FN-dagen.

Informations- och kommunikationsteknik, tillsammans med innovation och AI, genomsyrar FN:s 17 hållbarhetsmål, både direkt och indirekt. Här kan bland annat nämnas ökad användning av gynnsam teknik som främjar kvinnors egenmakt (5), tillgång till informations- och kommunikationsteknik för alla (9), stärkt motståndskraft mot och anpassningsförmågan till klimatrelaterade katastrofer (13) och stärkt vetenskaplig, teknisk och innovativ kapacitet för de minst utvecklade länderna (17).

Med teknik kan vi göra fantastiska saker, men bara om it-branschen kommer ut ur sin tänkartratt och börjar jobba mer med så kallad ”creative crossing”. Det är genom interaktion med annan teknik som nya, tidigare osynliga och överraskande möjligheter skapas. Det vi är duktiga på i Sverige och i Norden är att vara fiffiga, inte bara i bemärkelsen att skapa värde för våra kunder eller aktieägare, utan för att bygga en bättre värld. När energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman säger att ”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter” så måste vi börja med att definiera vad vi står för och måste åstadkomma. Dessa är de viktigaste insatserna som krävs för att nå målen 2030:

• Öka tempot: Jag är orolig för att vi inte klarar av att förändras i den takten vi vill och måste. Vi är allt för långsamma med implementering i större skala, istället stannar det ofta vid spännande förstudier. Med hjälp av våra nordiska värderingar som bland annat innebär förtroende, samarbete och inkludering, har vi kapacitet att förändra, och det snabbt.

• Tillgängliggör medborgardata: Med hjälp av medborgardata som kretsar kring energiförbrukning, transportvanor eller trafikregister kan vi skapa social förändring. Detta kräver inte bara tydligare incitament och initiativ från myndigheter, länsstyrelser, kommuner och politiker, utan också ett konkret tillvägagångssätt för att förstå vad det innebär, illustrera hur det fungerar och förmedla vilket värde det har. När vi kan greppa den förändring vi skapar, kommer det att entusiasmera till större och bättre initiativ. Datan finns, men för att ”rädda världen” måste vi göra den tillgänglig. 

• Sverige måste ligga i frontlinjen av utvecklingen: Vi måste bli världsbäst på teknik, vad den ska användas till och hur den ska förvaltas. En viktig del i att göra verklighet av detta är AI Innovation of Sweden i Göteborg som snart också utvidgar sin verksamhet till Skåne och Stockholm. Det är en innovativ smältdegel för att stärka internationellt utbyte av kunskap, expertis och teknik som kopplar samman idéer för att skapa värdefulla nya lösningar. Lösningar som i högre utsträckning bör knytas till FN-målen 2030. 

Samtidigt som vi kanske överskattar vad vi kan göra inom några få år, så underskattar vi det vi kan åstadkomma och vad som faktiskt kommer att ske om ett decennium. Med AI kommer vi att förädla omvårdnaden för våra äldre, utveckla smarta jordbruk och bygga för framtiden i en skala och hastighet som aldrig tidigare har varit möjligt. Kanske redan till 2030.

Jag utmanar branschkollegor och inte minst politiker, att ställa krav på en kombination av åtgärdspunkterna, tillsammans med konkreta förslag på aktiviteter. Med mod, innovation och politiska incitament kommer vi snabbare till kärnan av vad de 17 globala målen och de 169 delmålen faktiskt ska leda till, nämligen att utrota fattigdom och uppnå hållbar utveckling. 

Robin Blomquist, Nordisk innovations- och strategichef EVRY