Annons

Debatt: Vi måste prata om regleringar av kryptomarknaden

Kryptovalutor är på god väg att rita om den finansiella kartan. Trots det lyser diskussioner om en reglering av marknaden med sin frånvaro, det borde vi ändra på, skriver Robert Olausson, verksam inom compliance.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

De senaste månaderna har det varit svårt att undgå diskussioner om bitcoin och andra kryptovalutor. De flesta diskussioner har kretsat kring användningsområden, teknikskiften och huruvida rusningen i kryptovalutor utgör en bubbla. Det har varit en volatil resa där vi under året sett priset på exempelvis bitcoin tjugodubblas för att sedan drastiskt falla. Vi har hört om nyblivna bitcoin-miljonärer och amerikaner som pantsatt sina bostäder för att kunna vara med på tåget. 

Oavsett vad man tycker om kryptovalutor tror allt fler att både de och den bakomliggande blockkedjetekniken är här för att stanna. Det är därför dags att ta nästa steg i diskussionen.

Ett avgörande perspektiv som lyst med sin frånvaro i debatten om kryptovalutor är de frågeställningar som rör reglering och regelefterlevnad, så kallad compliance. 

Läs mer: Så har bitcoinbrytningen blivit Bodens nya guldgruva

I dag råder en avvaktande och smått skeptisk inställning till bitcoin och andra kryptovalutor hos många som arbetar med regelefterlevnad. Ämnet upplevs av många som tekniskt komplicerat och det regulatoriska landskapet som oklart. Det finns dock viktiga regulatoriska aspekter att ta hänsyn till inom området och det är hög tid att ha en aktiv, öppen och nyanserad diskussion om de möjligheter och utmaningar som finns utifrån ett brett regulatoriskt perspektiv. 

Om ett företag eller en bank tar emot en betalning eller överföring i bitcoin, som sedan skickas till en tredje part aktiveras de regler som omfattar anti-penningtvätt

Det är lätt att få uppfattningen att kryptoområdet är helt oreglerat. Det stämmer delvis då exempelvis bitcoin i grunden inte styrs av centrala, institutionella och politiska regelverk. 

Dock är ekonomiska aktiviteter och transaktioner förbundna med bitcoin i viss mån redan reglerade. I alla fall när de kommer i kontakt med det reguljära finansiella systemet. Om ett företag eller en bank tar emot en betalning eller överföring i bitcoin, som sedan skickas till en tredje part aktiveras de regler som omfattar anti-penningtvätt och kundkännedom. 

Därutöver kapitalbeskattas eventuell vinst och de regler som gäller för valutor generellt appliceras också i stort på kryptovalutor. I den meningen är bitcoin inte helt oreglerad, men det finns en hel del kvar att önska innan man kan hävda att ett fullt fungerande regelverk omfattar området.

Läs mer: Cecilia Skingsley: "Bitcoin en värdebubbla som kommer medföra tårar" 

Ett av grundfundamenten i kryptovärlden, som skapades efter senaste finansiella krisen 2008, är undvikande av central kontroll och reglering för att möjliggöra ett parallellt finansiellt system där vad som anses vara manipulerande centralbanker och oetiska finansmän hålls på armlängds avstånd. Samtidigt är penningtvätt, terrorfinansiering, skatteflykt och narkotikahandel företeelser som ofta nämns i samma mening som kryptovalutor. 

Vad saknas för en effektiv hantering av de compliance-risker virtuella valutor ger upphov till?

I och med den kraftiga tillväxten av kryptovalutor och den ökande mängden institutionella investerare och spekulerande privatpersoner har gränsen mellan de parallella ekonomierna blivit alltmer otydlig. 

Risker inom cybersäkerhet och bedrägerier i samband med kapitalanskaffning via ICOs (Initial Coin Offerings) påverkar därmed fler och det finns en allt större anledning att diskutera det regulatoriska landskapet. Vad saknas för en effektiv hantering av de compliance-risker virtuella valutor ger upphov till? 

Först och främst finns det internationellt ett definitionsproblem kring huruvida man ska betrakta exempelvis bitcoin som en valuta eller mer som en råvara. 

Vi vet att EU undersöker möjligheten att få in kryptovalutor under redan existerande regelverk medan till exempel Kina väljer att arbeta med förbud och restriktioner.

Ytterligare en stor utmaning med reglering av kryptomarknaden är dess globala och platsoberoende karaktär. Vi såg exempelvis att när staten New York implementerade sitt licensieringssystem ”Bitlicense”, med stränga krav bland annat på anti-penningtvätt, cybersäkerhet och transparens, flyttade istället verksamhet och handel till andra stater med ingen eller lättare reglering. 

Debatten om hur man kan gå tillväga för att reglera kryptovalutor ser olika ut internationellt och vi vet att EU undersöker möjligheten att få in kryptovalutor under redan existerande regelverk medan till exempel Kina väljer att arbeta med förbud och restriktioner. Mycket är att vinna om vi kan få till stånd ett internationellt ramverk i frågan och den uppgiften torde ligga hos exempelvis G20 och andra mellanstatliga organisationer att diskutera. 

Bristen på transparens i marknaden för kryptovalutor öppnar även upp för möjligheten till kursmanipulation då det är svårt att veta om exempelvis koordinerade köp och försäljningar sker. Bitcoin är extra känsligt i det avseendet då 40 procent av alla bitcoins förmodas ägas av endast 1000 personer och då en oberoende och central handelsövervakning lyser med sin frånvaro. 

Det råder ingen tvekan om att tillsynsmyndigheter följer utvecklingen noga och att regelverk kommer att utvecklas och skärpas för att kunna möta innovationstakten inom kryptoområdet. Stater och lagstiftare har stora incitament att undersöka kryptovalutor inom ramen för terroristfinansiering, penningtvätt och skatteflykt och det är troligt att det globalt kommer arbetas hårt för att möjliggöra en ökad transparens, även om det går helt emot själva grundidén med det decentraliserade transaktionsmediet. 

Det råder delade meningar om huruvida en ökad transparens och reglering kommer innebära en utökad användning och acceptans av de virtuella valutorna eller om det kommer bli början på slutet för området. Sanningen ligger troligtvis någonstans däremellan. 

Läs mer: JP Morgans vd: Ångrar att jag kallade bitcoin för en bluff 

Oavsett vad man tycker om kryptovalutor går det inte att blunda för de innovationer som nu skapas för betalningar, kapitalanskaffning eller värdeförvaring. Eventuellt är detta lösningar som om några år kommer upplevas som helt centrala i ekonomin och i det finansiella systemet. Det enorma intresset hos både professionella investerare och privatpersoner är ännu en anledning till att ta nästa steg i diskussionen. 

Bitcoin-certifikat, noterade på Stockholmsbörsen, har varit bland de mest omsatta instrumenten på Avanza och Nordnet den senaste tiden. Etablerade marknadsplatser har redan introducerat eller planerar att introducera terminskontrakt med bitcoin som underliggande tillgång och vi kan räkna med att än mer kapital kommer flockas till området. 

Det är därför inte bara välkommet, utan nödvändigt för lagstiftare, tillsynsmyndigheter, kryptoexperter och verksamma inom compliance att utifrån ett brett compliance- och regleringsperspektiv påbörja diskussionen om hur en reglerad kryptomarknad kan se ut och hur man bäst hanterar de compliance-risker som finns inom området.

Robert Olausson, verksam inom compliance sedan 2012, i Stockholm och London, hos börsoperatörer och inom banksektorn

Detta är ett debattinlägg. Vill du också skriva? Mejla digital@di.se!

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies