När Martin Adolfsson och konstnären tillika hjärnforskaren Daniel J Wilson 2015 träffades på en konstinkubator i New York började de diskutera vikten av att dokumentera vardagliga ögonblick.
”Det här är i relation till sociala medier som Instagram som ofta fokuserar på de speciella ögonblicken, som när det är födelsedag eller du ser en fin vy”, säger Martin Adolfsson som själv är konstnär och fotograf, bosatt i New York.
”Vi tänkte att det är mer intressant att fokusera på de vardagliga ögonblicken som du inte dokumenterar, de ordinära ögonblicken som våra liv består av till 99,9 procent och som är värda att fånga.”
Resultatet av diskussionerna blev Minutiae, som kan beskrivas som raka motsatsen till sociala medier. Martin Adolfsson understryker att det inte handlar om ett startup-företag, utan om ett konstprojekt i form av en app.
Minutiae skickar ut en pushnotis samtidigt till samtliga deltagare över hela världen. Deltagarna har sedan en minut på sig att fånga det de ser framför sig just där och då.
”Det man ofta ser då är just vardag, folk som jobbar på kontor eller tittar på de tv. Det är just de ögonblicken man sällan kommer ihåg att dokumentera, fram till den dagen man byter jobb, flyttar eller någon närstående avlider. Då har man inte bilden av vardagslivet utan bara semesterbilder och liknande, inte det man faktiskt upplevde”, förklarar Martin Adolfsson.
Notisen går aldrig ut vid samma klockslag, utan den kommer alltid vid olika tider på dygnet. Det gör att den som följer en cykel på 1440 dagar (ett dygn består av 1440 minuter) kan fånga ett helt dygn av sitt liv, utspritt över fyra år. Det är ingen som har lyckats än.
”Eftersom vi har deltagare i hela världen är det alltid en tredjedel som sover när vi skickar ut notisen”, säger Martin Adolfsson.
Minutiae lanserades 2017 och nu har de första fyra åren passerat och ungefär hälften av de som började när appen släpptes har gått i mål. De flesta tar ungefär 40-60 procent av bilderna, en av de som som har kommit närmast full pott är skaparens egen far, som bara missade 221 tillfällen.
”Det innebär att han gick upp mitt i natten och tog en bild av ett kolsvart rum och sedan gick och lade sig igen”, förklarar Martin Adolfsson faderns idoga fotande.
Missar man det minutlånga fönstret får man vackert vänta till nästa dag och ny notis från appen. Men den som svarar på notisen har också en minut på sig att titta igenom sina tidigare bilder eller kan välja att se någon annans tidslinje i en minut. Vem den personen är får du inte veta, du kan inte heller kommunicera med personen vars vardag du får se. Här går det inte att kommentera eller trycka på hjärtan eller tummar. Allt du får veta är när bilden togs, i vilken stad och i vilket land.
”Du har ingen möjlighet att interagera med den anonyme personen och dessutom är det aldrig samma person som dyker upp. Du får i en minut en intim i inblick i någon annans liv, sedan stängs appen ned”, säger Martin Adolfsson.
När cykeln på 1440 dagar är avslutad går det att ladda ner sina bilder, eller beställa en tryckt bok med de samlade bilderna.
”Du får ett fotoalbum över ditt eget liv i form av ett långsiktigt självporträtt”, säger Martin Adolfsson.
Böckerna är ett sätt att finansiera konstprojektet. Ett bidrag från Konstnärsnämnden räckte till att bygga appen, därefter har deltagaravgifter hållit projektet flytande. Det kostar 15 dollar att använda appen i fyra år, om man inte väljer ett kvartalsabonnemang. Minutiae har inga investerare och säljer varken reklam eller användardata.
”Vi tar inte ut någon lön, vi täcker våra kostnader men inte mer. Det här är något som vi gör vid sidan av våra vanliga jobb”, förklarar Martin Adolfsson.
Appen har hittills laddats ned 25 000 gånger, en siffra som grundarna räknar med att kommer öka när de släpper en Android-variant i juni.
Samtidigt har Columbia University visat intresse för projektet och dokumenterar det. Det finns också en tanke om att i framtiden konvertera in konstprojektet i ett museum över vardagen.