Annons

Deras modebolag växer med 101 procent – går mot total spårbarhet

Från vänster: Askets två grundare August Bard Bringéus och Jakob Dworsky.
Från vänster: Askets två grundare August Bard Bringéus och Jakob Dworsky. Foto: Amanda Lindgren
Under förra året fördubblade e-handelsbolaget Asket sin omsättning. Med hjälp av nytt kapital ska bolaget slänga ut slit-och-släng-mentaliteten ur modebranschen. ”Vi vill få folk att köpa färre men bättre plagg”, säger August Bard-Bringéus.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Den svenska kläduppstickaren Asket lägger ett succéfyllt 2018 bakom sig. Bolaget växte omsättningen med 101 procent till 19,7 miljoner kronor och kan därmed visa att hållbart mode är något kunderna skriker efter.

”Det var enligt plan. Planen i år är att fortsätta i samma takt”, säger August Bard-Bringéus, vd och medgrundare.

Bolaget grundades 2015 av August Bard-Bringéus, som har en bakgrund på Klarna, och Jakob Dworsky, som tidigare jobbat på Rocket Internet. 

Tanken var att erbjuda hållbart mode i motsats till det slit-och-släng-mode som uppstått, inte minst på grund av flera större svenska klädbolag. 

Omsättningsökningen på 101 procent beror på flera faktorer. Bland annat har Asket marknadsfört sig mot den växande marknaden i Tyskland, dessutom har bolaget lanserat byxor som sålt bra, enligt August Bard-Bringéus. 

Asket säljer sina basplagg i över 80 länder, där de största marknaderna i fallande ordning är Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA.

”Vi har en organisk tillväxtmodell. Produkt är alltid först, vi måste ta fram de bästa produkterna i världen. Om vi då i teorin har 100 procents kundnöjdhet så borde vi ha väldigt mycket 'word of mouth' och det skapar en snöbollseffekt. Det som hände under 2018 var att vi började spä på den snöbollseffekten med lite betald marknadsföring”, säger August Bard-Bringéus.

Läs mer: För Asket är passformen är den röda tråden 

Trots omsättningsökningen gick bolaget med drygt 1 Mkr i förlust under förra året, en liten försämring från ett minusresultat på 0,7 Mkr året innan.

Målet för 2019 blir att återigen dubbla omsättningen och fortsätta växa. Det ska man göra med hjälp av en investering på 7,3 Mkr som Asket tog in i början av året. Då värderades bolaget till drygt 92 Mkr och bland investerarna fanns ett antal svenska startup-profiler. 

Bland andra King-toppen Marcus Lewold, Kry-chefen Peder Stahle, Hem-entreprenören Petrus Palmér och Norrskens David Frykman tecknade aktier i Asket i februari i år.  

Vår vision är att avsluta vad vi kallar för 'eran av snabbkonsumtion' genom att få folk att köpa färre men bättre plagg.

Även Peak-performance-grundaren och modeprofilen Stefan Engström har investerat i Asket.

”I och med den här investeringen, investeringar i personal och att ha en buffert för tillväxt, så räknar vi inte med att gå med vinst i år men ganska snabbt efter året vrida det här till lönsamhet”, säger August Bard-Bringéus.

Redan från början i bolagets historia satsade Asket på att endast erbjuda sina kläder via e-handel, samtidigt satsade bolaget på ett eget storlekssystem som enligt August Bard-Bringéus minskat returerna.

Asket profilerar sig som ett hållbart modebolag.
Asket profilerar sig som ett hållbart modebolag. Foto: Amanda Lindgren

I stället för att köpa en t-shirt för 79 kronor som inte sitter särskilt bra och som inte används, lägger kunden på ett par hundralappar för att köpa en t-shirt som används mer och håller över tid.

”Vår vision är att avsluta vad vi kallar för 'eran av snabbkonsumtion' genom att få folk att köpa färre men bättre plagg. Då finns det något paradoxalt i att bygga en affär på att faktiskt sälja plagg, men vi kan ju inte leva utan kläder och vi vet att om man ska köpa kläder så är det här det bästa alternativet”, säger August Bard-Bringéus.

Läs mer: Modevarumärket Asket vill att vi skall köpa färre kläder 

Dessutom bestämde sig grundarna för att skapa basplagg i en kollektion som inte byts ut lika frekvent som modeindustrin i stort. Det hör till modets ekonomi att nya kollektioner släpps flera gånger per år för att sälja mer, Asket tänkte i stället tvärt om. 

Ett fåtal plagg som finns kvar över tid gör att konsumentens tänkande blir annorlunda. En stil skapas som inte är beroende av snabba kollektioner. 

”I stället för att som modeindustrin vara baserade på säsongskollektioner, där de spyr ur sig fyra till tolv kollektioner per år, ville vi ha en permanent bas där vi tar fram ett plagg i taget som ska finnas för alltid”, säger August Bard-Bringéus. 

Hade det varit för pengarna så hade vi inte gett oss in i modebranschen.

Hållbarheten gör också att Asket avstår från att skapa plagg. Till undertecknads frustration har Asket exempelvis ingen svart skjorta i klassisk Oxford-stil i kollektionen. Anledningen är att svarta skjortor snabbt blir slitna i färgen. Tills dess att det problemet är löst kommer man inte hitta en svart skjorta i Askets kollektion, enligt August Bard-Bringéus.

Asket har under en längre tid jobbat för att nå 100 procents spårbarhet på sina plagg. Nu har man kommit ett steg närmre det målet. I höst kommer sex plagg av 26 i kollektionen att kunna spåras med exakthet från råmaterial till färdigt klädesplagg.

”Det vi gjort är att vi investerat 20 procent av 2017 års omsättning (cirka 2 miljoner kronor, reds. anm.) för att kunna göra detta”, säger August Bard-Bringéus.

Askets grundare Jakob Dworsky och August Bard Bringéus lämnade techbranschen för modeindustrin.
Askets grundare Jakob Dworsky och August Bard Bringéus lämnade techbranschen för modeindustrin. Foto: Amanda Lindgren

Sedan starten 2015 har Asket gått från ett projekt som skulle ta fram den perfekta t-shirten till att bli en aktivistisk del av modebranschen och synen på den egna rollen i konsumtionssamhället har förändrats, enligt August Bard-Bringéus.

”Hade det varit för pengarna så hade vi inte gett oss in i modebranschen. Nu har vi gått de första två åren utan lön, sedan lite lön och nu har vi fått in kapital för att försörja affären och även oss själva. Det är inte 'snabba cash' att ge sig in i modebranschen”, säger han och fyller i:

”Det har varit en förvandling från startpunkten, där det handlade om att ta fram de plaggen vi inte kunde hitta, till att ha rest runt i fyra år, träffat sömmerskor, odlare och sett alla led och förstå hur sjukt mycket resurser som går åt för att skapa plagg. Jag blir illamående när jag går in i affärer i dag, där kläder är konsumtionsvaror som köps på impuls. Jag känner ett extremt driv i att faktiskt utbilda gemene man i vad som krävs för att ta fram kläder, se dem som investeringar och därmed dra ner konsumtionen.”

Läs mer: Guldregn över textilbolaget Re:newcell – återvinner gamla kläder åt H&M 

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies