Hoppa till innehållet

Det här händer 2018 – enligt Di Digital

Butiksdöden når till slut Sverige, ICO:er blir det nya riskkapitalet och de tidigare så heta matkassebolagen säljs ut till reapris. Det är några av Di Digitals spådomar för 2018. Gott Nytt År!

Di Digitals redaktion från vänster: Viktor Mölne, Mimi Billing, Josefin Jakobsson, Sven Carlsson, Björn Wallenberg, Michaela Karlén och Jonas Leijonhufvud.
Di Digitals redaktion från vänster: Viktor Mölne, Mimi Billing, Josefin Jakobsson, Sven Carlsson, Björn Wallenberg, Michaela Karlén och Jonas Leijonhufvud.Foto: Jesper Frisk

Mimi: ICO:er blir det hetaste sättet att investera i startups 

Initial Coin Offerings, ICO:s, blir ett mer populärt sätt att investera i techbolag än crowdfunding. Det kommer också var orsaken till att många kommer att förlora pengar i dåliga projekt, i alla fall till en start. 

Trenden att investera genom ICO:er har redan tagit fart med över 25 miljarder kronor investerade bara under 2017. Däremot saknas det fortfarande bra sätt att värdera techprojekten och många privatpersoner med siktet inställt på att få hög avkastning riskerar att göra felinvesteringar. Det kommer även mer erfarna affärsänglar och riskkapitalbolag att göra. Men till skillnad från investeringsglada privatpersoner, som tidigare kanske har förlorat pengar på crowdfunding, har VC-bolagen mer muskler att undersöka projekten. 

Trots alla risker är tanken med ICO:er bra. De kan exempelvis bidra till att bolag som står långt från kapitalet, både geografiskt och kulturellt, ändå får in både det och "know how". Allt finns tillgängligt via en knapptryckning och förhoppningsvis kommer tiden göra det mindre riskabelt.

I fjol spådde jag att det skulle bli lättare för startupbolag att vinna offentliga upphandlingar. Trots att innovationsupphandlingar finns är det fortfarande svårt för startupbolag att armbåga sig fram. Några uppmuntrade exempel på att det blir lättare är Digitaltolk och Iteam

Sven: Politiken sviker fintechbolagen

Bolag som Tink (NTL), Dreams (NTL) och Izettle (NTL) har som främsta uppgift att slå mynt av data. Datan är en råvara som förädlas för att erbjuda kunderna smartare och enklare finansiella tjänster. Och snart öppnas portarna till bankernas egna datavalv.

När EU:s andra betaltjänstdirektiv PSD2 implementeras i Sverige kommer bankerna vara tvungna att lämna ut kundernas data till fintechbolagen (om kunderna samtycker). Det kan, på pappret, förändra allt. Transparens kommer förhoppningsvis att råda och bankerna riskerar att tappa kunderna på en rad olika nischade områden som till exempel fondsparande.

Frågan är bara om PSD2 verkligen blir den frälsning många har utlobat. Bankerna har försökt urvattna förslaget och det råder frågetecken kring hur effektiva deras gränssnitt för tredje parter verkligen kommer att vara. Jag tror att våra startupbolag, som gärna påpekar vad politiker borde göra, kommer att bli besvikna när PSD2 visar sig få mer blygsamma effekter.

I fjol trodde jag att blockchain skulle gå från hype till verklighet. Det var förstås en lite feg spaning, men feghet kan belönas. I år har vi sett framsteg för blockchain-plattformen inom frakt av livsmedel, fondhandel och patientjournaler

Josefin Jakobson: Storbolagen omfamnar startupvärlden

En uppmärksammad affär under 2017 var Ikeas köp av den amerikanska marknadsplatsen för tjänster, Taskrabbit. Enligt möbeljätten är köpet en del av deras arbete med att "bli mer relevanta för kunderna" och Ikea är långt ifrån ensamma om att använda uppköp och riskkapitalinvesteringar som ett verktyg i sin innovationsstrategi. Under 2017 deltog etablerade företag som investerare i 637 rundor. Det är en ökning med 600 procent enligt en rapport från riskkapitalbolaget Atomico som konstaterar att hela 20 procent av allt riskkapital i Europa nu kommer från just företag.

Jag tror att trenden bara börjat.

I fjol spådde jag att health tech skulle bli en av de hetaste branscherna i den svenska startupvärlden. Jag fick rätt. Under 2017 använde allt fler svenskar sig av nätläkare som Kry och Min Doktor och flera av årets största riskkapitalrundor gick till sektorn. 

Jonas: Matkasse-bolagen köps upp till reapris

Det fanns en tid då matkassebolag som Middagsfrid, Linas Matkasse och tyska Hellofresh såg ut som självskrivna succéer. Vem vill inte få färdigpackade matkassar levererade till hemmet? 

Men sedan gjorde aktörer som Mathem och Mat.se sitt intåg på marknaden. Och plötsligt kunde man klicka hem en massa basvaror, lyxvaror och ”lasagne för fyra personer” från en och samma sajt. Ännu bättre, tyckte många! Och under 2017 kunde vi se hur försäljningen av färdiga matkassar började vika.

Min spaning inför 2018 är att Linas Matkasse köps upp till reapris av en större aktör. Samma sak kan sägas om tyska Hellofresh och amerikanska Blue Apron, två matkassebolag som har gått kräftgång på börsen. 

I fjol spådde jag att ”Amazon rullar in i Sverige på riktigt”. Resultat: Fel på alla punkter.

Björn Wallenberg: Techjättarna hamnar mitt i debatten

Facebook och Google har återigen haft ett år av sanslös vinst- och omsättningstillväxt. I takt med att de närmar sig de facto monopolställningar i sina nischer har de blivit indragna i något av ett flerfrontskrig. Kanske omdanar de inte bara sina branscher, utan även samhället?

EU-kommissionen har angripit deras skatteupplägg. Mark Zuckerberg som till en början tonade ned betydelsen av så kallade ’fake news’ har tvingats till eftergifter. Visselblåsare som Sean Parker, som var med och byggde upp Facebook, har vänt sig mot sin tidigare arbetsgivare.

Under 2018 kommer det talas allt högre om vinstmaskinerna som samtidigt polariserar samhället. Det kommer att diskuteras huruvida det behövs mer reglering av bolagen som närmast blivit en del av nätets infrastruktur. Kanske kommer det sägas att de behöver styckas upp. Kommer det till och med att börja viskas om ett förstatligande av delar av dem? Frågan är ett riktigt getingbo. Räkna med surr.

Viktor: Butiksdöden når Sverige

Att e-handeln växer så det knakar är knappast en nyhet, men under 2017 har det hänt något. Det mesta pekar på att e-handeln kommer stå för hela sällanköpshandelns omsättningsökning under 2017 och den utvecklingen kommer knappast bromsa in 2018. 

Summa summarum kan 2018 mycket väl bli året då ”butiksapokalypsen” når Sverige och vi ser en sjunkande försäljning och en stadig ökning av antalet butiker som kastar in handduken. Speciellt om 2018 blir året då e-handelsjätten Amazon gör entré på den svenska marknaden. 

Mer om året som kommer här:

https://embed.acast.com/digitalpodden/digitalpoddensarskronika

Du hittar även Digitalpodden på Acast och direkt i iTunes


Har du lyssnat på Digitalpodden? Vad tyckte du? Ge oss gärna feedback! Vi finns på Twitter, Facebook och givetvis även på mejl

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här 

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera