Hoppa till innehållet

Di Digital granskar: Digital kompetens bristvara i svenska styrelser

Den digitala utvecklingen rusar allt snabbare, men storbolagens styrelser står stilla. 3 av 4 ledamöter saknar helt digital kompetens och endast 6 procent har spetskompetens, visar Di Digitals granskning.

Bara drygt 26 procent av de 278 styrelseplatserna i Stockholmsbörsens OMX30-bolag fylls av en person med digital kompetens, visar Di Digitals kartläggning.
Bara drygt 26 procent av de 278 styrelseplatserna i Stockholmsbörsens OMX30-bolag fylls av en person med digital kompetens, visar Di Digitals kartläggning.

Digital kompetens är en bristvara i svenska storbolagsstyrelser. Bara drygt 26 procent av de 278 styrelseplatserna i Stockholmsbörsens OMX30-bolag fylls av en person med digital kompetens, visar Di Digitals årliga genomgång av styrelseproffsens cv:n.

Andelen är oroande menar Jessica Stark, grundare av startuphubben SUP46 och vd på Styrelseakademien Stockholm, ett nätverk för att öka styrelsekompetensen. 

”Min bild är att allt fler bolag inser värdet av digital kompetens, men som den här undersökningen visar, agerar man för långsamt”, säger hon.

Andelen ledamöter med digital spetskompetens, definierat som erfarenhet från ett snabbväxande digitalt bolag på nollnolltalet landar på 6 procent hos de granskade bolagen.

Läs mer: Zennström: Utan digital kompetens riskerar svenska bolag bli ifrånsprungna 

"Varje styrelse borde ha minst två personer med digital spetskompetens. Om det är en person som ska skrika sig hes och de andra saknar kompetensen, så tror jag att det är svårt att driva strategiarbetet på rätt sätt", säger Jessica Stark.

Telekombolag och banker hamnar i topp när det kommer till flest styrelseledamöter med digital kompetens, medan industribolagen, kanske inte helt oväntat, sackar efter. 

Carl Bennet är ett mångårigt styrelseproffs och ordförande i medicinteknikbolaget Getinge.

”Jag upplever att styrelserna sitter på stor branschkompetens och det är viktigt. Det medför insikter inom området och branschkompetensen balanserar ofta den digitala kompetensen. Men du har nog rätt i att det kan se skralt ut med digital kompetens”, säger han.

Varför tror du att det ser ut som det gör i styrelserna?

”Som alltid kan det ta ett tag för företagen att identifiera behoven och få in rätt kompetens i styrelserna.”

Ett bolag som föga förvånande prioriterar frågan om digitalisering är Telia Company. Av bolagets åtta styrelseledamöter har fem en bakgrund inom it, media och telekom utöver erfarenheterna från det nuvarande styrelseuppdraget.

Nyligen anslöt sig nätbanken Avanzas tidigare vd Martin Tivéus till Telia Companys styrelse. Hans tech-tunga cv med jobb som Nordenchef för betaltjänsten Klarna och vd för teleoperatören Glocalnet, utöver vd-posten på Avanza, var avgörande i nomineringsprocessen, menar valberedningens ordförande Daniel Kristiansson. 

Även den danske entreprenören inom media och digital annonsering, Jimmy Maymann, valdes in till styrelsen vid årets årsstämma, samtidigt som Spotify-grundaren Martin Lorentzon lämnade. 

”Digital erfarenhet är definitivt en viktig komponent som vi tittar specifikt på. Det finns många tekniska definitioner, men egentligen handlar det om att förstå hela den samhällsförändring som pågår med nya kundbeteenden, nya processer, affärsmodeller och företagskultur”, säger Daniel Kristiansson.

Hos telekomjätten Ericsson har 5 personer i den 10 man starka styrelsen digital kompetens.

Finansmannen Christer Gardell, som bland annat sitter i Ericssons valberedning, anser dock att man inte ska stirra sig blind på digital kompetens.

”Digital kompetens är viktigt men måste vara i kombination med affärsmannaskap och en bevisad förmåga att skapa värde. Dessutom tror jag att du kan få digital kompetens från många fler branscher än de ni nämner”, kommenterar han Di Digitals granskning.

Hos Lastbilstillverkaren Volvo AB har två ledamöter av sju digital kompetens. Sofia Frändberg, sekreterare till Volvo AB:s valberedning, menar att frågan prioriteras, men att styrelseledamöterna förväntas ha sådan bredd i sin kompetens att de ”kan delta och bidra i samtliga frågor som behandlas av styrelsen”.

”Med hänsyn till den samlade kompetens som styrelseledamöterna besitter har valberedningen inte ansett att det har funnits behov av att föreslå någon styrelseledamot som är specialist inom detta område”, skriver hon.

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera