IT-yran och den efterföljande kraschen fick många att dra öronen åt sig i inledningen av 2000-talet. Den skepsis som då byggdes upp kan märkas än i dag. Ord som ”internetföretag” och ”startup” får åtminstone någon i de flesta ledningsgrupper att omedelbart inta en avvaktande inställning.
När Di i fjol genomförde en Ipsos-undersökning var 53 procent av toppcheferna i svenska bolag tveksamma till om deras företag överhuvudtaget behövde en digital strategi.
De bolag som lät optimisten styra år 2000 fick betala dyrt för det då. Men de bolag som låtit pessimisten styra sedan dess betalar dyrt för det i dag. Ett dagsaktuellt exempel är H&M. Den svenska nationalklenoden trampar vatten medan uppstickare som Zalando gör digitala piruetter runt dem. Den digitala senfärdigheten har kostat H&M åtskilliga miljarder i börsvärde.
Läs även: Investor-profil drar igång techfond
Hundratals svenska företag är i samma situation. Deras affär har börjat svaja och färgen på den en gång lysande loggan har börjat flagna. Men för att totalrenovera ett bolag krävs en beslutsamhet som börjar från ägarna. Verklig förändring kräver att ägarna ger det mandat som krävs och är beredda att ta kostnaderna för det. I många bolag är så inte fallet.
Riskkapitalbolagen däremot har de senaste årtiondena gett sig på bolag efter bolag och osentimentalt rivit bort alla typer av ineffektivitet. Beslutsamheten har det aldrig varit något fel på. Men verktygslådan har främst innehållit finansiella verktyg, och avkastningen har sjunkit i takt med att de bästa renoveringsobjekten redan snyggats till.
När riskkapitalbolagen nu lägger till digitalisering i verktygslådan öppnar sig en helt ny marknad. För det råder ingen brist på digitala renoveringsobjekt. I bransch efter bransch finns exempel på bolag som halkat efter i digitaliseringen – bolag vars värde skulle kunna höjas väsentligt om en osentimental ägare kan komma in och totalrenovera. Här finns pengar att hämta och det har flera riskkapitalbolag insett.
Läs även: Nordic Capital skickar chefer till hajpad startupskola
Riskkapitalbolagens styrka har alltid varit att de kunnat komma in utan historik eller lojaliteter i bolag och med total ägarkontroll genomdriva kraftfulla förändringar. Samtidigt är de en tung maktfaktor i det svenska näringslivet.
Läs även: Därför vill storbolagen ha en egen startup
Enligt Svenska riskkapitalföreningen äger de runt 900 svenska företag med en samlad omsättning motsvarande 8 procent av Sveriges BNP. Sammantaget innebär det att riskkapitalbolagen med en ny digital strategi har möjligheten att lyfta stora delar av det svenska näringslivet in i 2010-talet.
Läs mer: Finanstrollandet är över – nu digitaliseras PE-bolagen