Annons

Digitala läkarbesök ökar med 185 procent

Den vanligaste patientgruppen hos nätläkarna är kvinnor bosatta i storstäder.
Den vanligaste patientgruppen hos nätläkarna är kvinnor bosatta i storstäder. Foto: Hampus Andersson (Di).
Allt fler besöker nätläkare och kostnaderna ökar, men samtidigt saknas kunskap om vilken effekt vårdgivarna har i det svenska vårdsystemet. ”Vi måste säkra att vården som erbjuds digitalt är motiverad”, säger Patrik Sundström på SKL.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Regions- och landstingspolitikernas utredning och beslut kring ersättningsnivåerna för nätläkare har på nytt kommit upp på agendan. Frågan har varit en het potatis i debatten om nätläkarnas eventuella nytta eller ansträngning för vårdsystemet. 

Klart är att besöken ökar. 2017 gjordes 220 000 besök hos digitala vårdgivare, medan den siffran i fjol växt med drygt 185 procent till nästan 630 000, enligt sammanställningar från vården. Den vanligaste patienten är kvinna och bor i en storstad, där det kan vara extra svårt att få tid på vårdcentraler.

Än så länge är det dock oklart om de digitala vårdgivarna effektiviserar eller om de är ett ok för svensk vård. Det saknas helt enkelt tillförlitliga studier på området. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har därför satt igång projekt för att kunna göra flera studier kring de digitala vårdgivarna och effekterna i vårdsystemet. 

Under första halvåret i 2019 hoppas organisationen kunna ha bättre underlag också för att ta fram gemensamma riktlinjer kring anamnes, triage och den hittills aggressiva marknadsföringen från bolagens håll.

”Vi behöver hela tiden dra slutsatser av utvecklingen av den vård som erbjuds digitalt, så att vi kan fatta beslut på god kunskap och aktuella fakta. Vi måste även utveckla ett system eller en struktur som säkrar att vården som erbjuds digitalt är motiverad, att den sker på rätt vårdnivå till rätt kompetens och att den sker efter bästa möjliga kunskap. I dag har vi inte tillräckligt tydliga strukturer och riktlinjer för det”, säger Patrik Sundström, ansvarig för digitaliseringsfrågor på SKL.

Läs mer: På lilla vårdcentralen Wetterhälsan handläggs 13 000 nätläkarbesök varje månad

Än så länge är kostnaden förhållandevis liten. Den totala kostnaden för primärvården låg under 2017 på 45,3 miljarder kronor, av dem kammade nätläkarna in magra 152 miljoner kronor. 

Samlade siffror för 2018 finns ännu inte, men i och med att antalet besök ökar så kan man räkna med att även kostnaderna kommer stiga. 

Populariteten hos patienterna för och debatten kring nätläkarna och deras appar har även väckt den politiska toppens intresse.

I en intervju med Di Digital i början av året öppnade digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) för en översyn av ersättningarna. Enligt ministern var det ”orimligt att de (digitala vårdgivare reds. anm) får samma ersättning för 5 minuter jämfört med att man får 30 minuters besök med en riktig läkare.”

Läs mer: Ygeman vill att landstingen ska erbjuda nätläkarbesök

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies