Hoppa till innehållet

Digitalchefen efterlyser Airbnb-hemförsäkring

Airbnb-hemförsäkring? Bilförsäkring för Uber-förare? Nej, försäkringsbolagen har inte tagit fram något sådant än. Det gör Susanne Bergh, chef för digitala kanaler på Länsförsäkringar, orolig. ”Vi sitter i baksätet”, säger hon.

Susanne Bergh, digitalchef på Länsförsäkringar.
Susanne Bergh, digitalchef på Länsförsäkringar.

Susanne Bergh är chef för digitala kanaler på Länsförsäkringar. Det innebär att hon har bra koll på hur finans- och försäkringsbranschen ligger till i digitaliseringsarbetet. Svaret, enligt henne, är inte särskilt positivt.

”Vi har inte strukturerna, vi har inte processerna och vi har inte finansieringsmodellerna. Vi sitter i en planekonomi när omvärlden agerar i en marknadsekonomi”, säger hon.

Ett tydligt exempel på finansbranschens eftersatta it-infrastruktur är att en stor del av bolagens ryggrad är byggd på programmeringsspråket Cobol. Ett programeringsspråk som var populärt på 60-talet och som det nästan inte utbildas några programmerare i idag.  Länsförsäkringar har byggt sina system för försäkringssidan i Cobol.

”Det som man måste göra är att byta ut de här systemen. De måste bort. Om vi releasar kod, i bästa fall, fyra gånger per år när de nya aktörerna kör en gång i veckan, då måste vi förändra hela grunden. Vi har börjat men det svåra är att klara av att göra en sådan investering, i tid och pengar, samtidigt som vi måste fortsätta att leverera till kunderna.”

Man måste byta ut de här gamla systemen. De måste bort.

Finansbranschens föråldrade it-system är ett allt mer akut problem för de gamla aktörerna. Samtidigt skär digitaliseringen genom långt fler områden än bara it-infrastrukturen.

”Det här berör hela verksamheten. När omvärlden digitaliserar så dyker det upp nya affärer. Våra kunder hyr ut sina boenden på Airbnb, för oss som försäkringsbolag ökar det risken men vi har samma gamla produkt i botten”, säger Susanne Bergh.

När får vi se Airbnb-hemförsäkringar?

”Att vi försäkringsbolag inte bara gör det förstår inte jag. Någon kommer att leverera en sådan produkt väldigt snart. Jag skulle inte vara förvånad om det kommer något innan året är slut.”

Enligt Susanne Berg så handlar mycket om att finansbranschen inte fullt ut förstått konsumenterna och vart de är på väg. Man utvecklar nya produkter åt kunderna när man egentligen borde utveckla dem med kunderna.

”För 20 år sedan var det bankernas initiativ att trycka ut kunderna i digitala kanaler för att spara pengar. I dag sitter konsumenten i förarsätet och vi sitter i baksätet. I dag är det konsumenterna som driver oss framför sig”.

”Jag tror att det är en konkurrensfråga att klara av att leverera på deras förväntningar. Det finns studier som visar att unga väljer bank på vilken app som är bäst snarare än på varumärket”.

Att finansbranschen står mitt i en kraftfull digital omställning, likt musikbranschen för ett årtionde sedan, råder det ingen tvekan om enligt Susanne Bergh. Problemet är att stora delar av branschen inte förstått det ännu. 

”Det går för bra för branschen. Man känner inte flåset i nacken och ser mest de här nya aktörerna som ett lite kul inslag. Jag tror inte att man inser hur fort det svänger när konsumenterna väl går åt ett annat håll.”

De nya aktörerna som Klarna, Izettle och Tink som dykt upp i olika nischer av bank- och finansmarknaden är en allvarlig utmaning menar hon. Lösningen på problem är enligt Susanne Bergh att våga ta kostnaderna för att byta ut it-infrastrukturen, att involvera kunderna och att samarbeta med de nya aktörerna.

”De kanibaliserar på den infrastruktur som vi har utvecklat. De lägger ett snyggt gränssnitt ovanpå vår infrastruktur och kör om oss. Vi behöver titta på vilken roll vi ska ha i värdekedjan. Vi kommer aldrig bli lika bra som en specialiserad leverantör så då kanske vi borde samarbeta med dem”.

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera