Annons

Dold skattesmäll för ny populär sparform

Peer-to-peer-belåning har blivit en populär sparform i Sverige.
Peer-to-peer-belåning har blivit en populär sparform i Sverige.
Flera låneplattformar, som Brocc, Lendify och Toborrow, utlovar fina avkastningar för privatpersoner som investerar i låneutgivning. Men bakom vinsterna lurar en dold skatt.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Belåning direkt mellan privatpersoner, så kallad peer-to-peer-belåning, ser ut att öka i Sverige. Flera aktörer har etablerat sig och nått nya rekord för utlåning. 

Brocc, Untie och Toborrow är några av aktörerna som dykt upp de senaste åren. I maj 2018 nådde Lendify 1 miljard kronor i utbetalda lån och i mars i år sprängde bolaget 2-miljardersvallen. 

Som investerare utlovas avkastning i varierande grad beroende på hur mycket småspararen investerar och hur lång löptiden är.

Men det finns en beskattning som kan vara klurig för utlånaren att ha koll på, inte minst på grund av att få aktörer informerar om den. 

Vissa aktörer, däribland Brocc, tar ut en avgift på räntan som långivaren får. I Brocc:s fall handlar det om 1,8 procent som dras från räntebetalningarna till investerare. 

När du tog upp det så tyckte vi det var en bra idé att tydliggöra.

Den dolda skatten ligger i att investerarna även måste skatta för avgiften. Det innebär att en investerare som får en avkastning på 10 procent får tillbaka 8,2 procent av Brocc, men måste skatta för samtliga 10 procent.

”Skatteverkets uppfattning är att den så kallade serviceavgiften med 1,8 procent är en inte avdragsgill förvaltningsutgift. Beskattning ska alltså ske hos långivaren för hela räntan, utan reducering för serviceavgiften”, skriver Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket i ett mejl till Di Digital.

Men någon specifik information om att investerare måste skatta även på avgiften de betalar fanns inte i Brocc:s marknadsföring eller information på hemsidan. Först när Di Digital informerar bolaget om Skatteverkets ställningstagande, lägger bolaget till informationen på sin hemsida.

”Vi har inte reflekterat över att det varit otydligt i och med att vi hela tiden varit transparenta och redovisat bruttoräntan för våra kunder. Men när du tog upp det så tyckte vi det var en bra idé att tydliggöra det”, skriver bolagets affärschef Andreas Thim i ett mejl till Di Digital.

Skatteverket anser att en plattform som förmedlar lån mellan personer är en sorts ombud för långivaren, alltså den som investerar. Reglerna för avdrag kring förvaltningsutgift ändrades 2016 och sedan dess är det inte tillåtet att dra av avgifter som dessa. 

Det innebär att hela summan av den ränta eller avkastning som en privatperson som investerar i utlåning på peer-to-peer-plattformarna får ut ska beskattas med 30 procent i form av inkomstränta.

Lendify, som backas av bland andra tidigare finansministern Anders Borg, tolkar dock situationen annorlunda än Skatteverket. Enligt bolaget ska deras serviceavgift inte anses vara en förvaltningsutgift och därmed inte beskattas.

”Skatteverket har i ett ställningstagande angett att en förvaltningsutgift är en utgift som har uppkommit som ett 'led i förvaltning av tillgångar', en beskrivning som Lendify inte bedömer passar in på vår serviceavgift”, skriver bolagets strategiska kommunikationschef Erika Eliasson i ett mejl till Di Digital.

Erika Eliasson pekar på flera beslut som medgett avdrag på olika finanstjänster genom åren. 

”Vi vill göra finansbranschen mer konsumentvänlig och ser gärna att frågan prövas rättsligt så att det finns tydliga riktlinjer om vad som gäller.”

Lendifys inställning kan innebära att kunder blir beskattade på avgiften, trots att de alltså inte räknat med det. Enligt Skatteverkets Johan Shauman gäller samma regler för Lendify som för Brocc, alltså att avgiften inte är avdragsgill. Men han håller med Lendifys Erika Eliasson om att det vore bra med en prövning för tydliggörande i frågan.

Det är plattformarnas uppgift att skicka in kontrolluppgifter till Skatteverket för varje inkomstår och räntan ska därför automatiskt tas upp i deklarationen om allt skötts korrekt. Frågan är dock om investerarna sett beskattningen även på avgiften innan de valt att investera.

Vi kanske måste bli ännu tydligare, så att man ser exakt vad man betalar.

Untie, före detta Kreditbörsen, erbjuder peer-to-peer-belåning och hittills har bolaget samlat omkring 500 investerare som lånat ut pengar till privatpersoner.

Enligt bolaget har man en avkastning på drygt 11 procent årligen för investerare, det är efter avgifter på 30 procent och kreditförluster. Untie informerar inte investerare om skatten på avgifterna, men sköter beskattningen när en person väl investerat i peer-to-peer-lån. 

”Där kanske vi måste bli ännu tydligare så att man ser exakt vad man betalar”, säger Annika Javestad, marknadsföringschef på Untie Group.

Annika Javestad berättar att investerare kan se detaljerad information om räntor, skatt och amortering när transaktioner görs. Men det är alltså först efter att man valt att investera.

”Vi försöker vara så tydliga och kortfattade som möjligt för att det inte ska bli komplext. Vi drar av skatten månatligen direkt när investeraren får sin avkastning. Vi vill inte att det ska bli några oklarheter med det eller att man ska behöva redovisa den själv.”

Läs mer: Anders Borgs fintechbolag skickar allt fler till Kronofogden 

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies