Hoppa till innehållet

Dotcom-veteranerna får festa igen som att det vore 1999

It-yrans dagar, i bollhavskontoren vid Sergels torg, slutade i ett iskallt uppvaknande. Men ur krisen reste sig ett gäng starka profiler som kom att skapa framgångar i Spotify, Tradedoubler och Pricerunner. Det och om Karl-Johan Persson gör ”en Cristina Stenbeck” funderar Di Digitals nyhetschef Ida Hansson Brusewitz på denna vecka.

Di Digitals nyhetschef Ida Hansson Brusewitz.
Di Digitals nyhetschef Ida Hansson Brusewitz.

Vi närmar oss 20-årsdagen för när den så kallade it-bubblan sprack. Det var en fascinerande tid med nybyggaranda och lekfullhet. Drömmarna var stora och det mesta kändes möjligt. Tråkigt nog saknades vissa grundstrukturer, som att vanligt folk knappt hade tillgång till bredband och att det ”mobila internet” sammanfattades med den numera bortglömda bokstavskombinationen WAP. 

Men det var roligt så länge det varade, med bollhav på kontoret, leksaksbilsrace i korridorerna, samt urspårade och påkostade fester. (En firmafest jag var på hade öken-tema, med rummen fyllda av sand.) Mindre kul blev det när ”internetaktier” och it-fonder plötsligt befann sig i ett fritt fall – och mängder med programmerare stod utan jobb.

Men ett antal techbolag och profiler klarade sig genom härdsmältan. Och de står nu starkare än någonsin.  

Magnus Wiberg, medgrundare till Pricerunner, gör nu comeback och blir delägare jämte vd:n Nicklas Storåkers som gick in i prisjämförelsesajten 2016.
Magnus Wiberg, medgrundare till Pricerunner, gör nu comeback och blir delägare jämte vd:n Nicklas Storåkers som gick in i prisjämförelsesajten 2016.

Ett exempel som, aktualiserats under veckan, är Pricerunner och dess grundare Magnus Wiberg och Kristofer Arwin. 

De två ska ha lärt känna varandra tidigt i skolan. Något uttråkad på lektionerna ska Magnus Wiberg hellre ha ägnat tid åt att träna sin hjärna för att bli pilot. Den pryltokige Kristofer Arwin fick idén under en resa till USA att jämföra elektronikbutikernas reklamutskick. När de startade Pricerunner 1999 fanns knappt e-handel, så i början hade bolaget fokus på fysiska butiker. 

Läs mer: Storaffär: Grundaren gör comeback i Pricerunner 

De tog då in den teknikkunniga Martin Alexandersson som medgrundare. Han hade redan byggt en automatisk spindel som samlade priser på nätet. För att komplettera uppgifterna skickade de ut agenter som gick runt i butikerna och samlade in priser. 

Den första investeraren i Pricerunner var Northzone-veteranen Pär-Jörgen Pärson, som då var chef för riskkapitalbolaget Cell Ventures.

Dotcom-kraschen ska ha blivit ett uppvaknande för grundarna och ställde om fokus till lönsamhet. När det var som värst ska Pricerunner ha varit två veckor från konkurs. De fick då göra ett antal tuffa val som att stänga flådiga kontor. Affären ställdes om till att ta betalt per klick. Trafiken ökade och därmed växte även intäkterna. Efter tio månader ska Pricerunner ha vänt från att blöda pengar till vinst.

Martin Lorentzon och Felix Hagnö när de styrde över Tradedoubler 2005.
Martin Lorentzon och Felix Hagnö när de styrde över Tradedoubler 2005.Foto: Joey Abraityté

Pricerunnergrundarna hängde en del vid millennieskiftet med Martin Lorentzon och Felix Hagnö. Radarparet hade lärt känna varandra när de jobbade ihop på Cell Ventures, som huserade i samma Hötorgsskrapa som Pricerunner i Stockholm. Samma år som Pricerunner grundades, 1999, lämnade de skrapan för ett starta ett bolag inom annons-teknik.

Tradedoubler TRAD +3,78%Dagens utveckling hade till att börja med svårt att locka svenskt kapital. Affiliate-marketing ansågs kanske inte vara sexigt i Stockholm. Men de lyckades ta in lite startkapital, och inom kort locka starka utländska investerare som affärsmannen George Soros. När Tradedoubler noterades för 1,5 miljarder kronor 2005 blev grundarna mångmiljonärer på kuppen. 

I interneterans början var det populärt med portal-sajter. Det var samlingssidor som hänvisade vidare till andra hemsidor eller tjänster. En sådan var den senare floppen Spray.se som bland annat Wallenberg-familjen plöjde ned omkring 900 miljoner kronor i. Några som började sin bana tidigt på Spray är bland annat Thomas Hartwig och Sebastian Knutsson, som senare kom att grunda spelsuccén King, samt Daniel Ek som jobbade extra på Spray under gymnasietiden.  

2005 startade då Daniel Ek det egna ad-tech-bolaget Advertigo. Han bolag köptes av Tradedoubler och på så sätt lärde han känna de två grundarna. Idag är Martin Lorentzon mer känd för våra läsare som Daniel Eks medgrundare till Spotify, och Felix Hagnö som investerare. 

En annan som gick in tidigt med kapital var Hagnös och Lorentzons tidigare chef Pär-Jörgen Pärsson. Idag är musikströmningsbolaget känt över hela världen och har enligt kvartalsrapporten som kom i veckan 271 miljoner användare. 

Läs mer: Stenrika på Spotify – så investerar de nu

Läs mer: Nye finanschefen: ”Fejkade streams har nästan ingen ekonomisk inverkan” 

Lyssna på podden

Äldre avsnitt av den här podden hittar du genom att gå till vår samlingssida.

Samlingssida för poddar

Genom åren har Pricerunner bytt ägare flera gånger. Magnus Wiberg gick vidare till att bland annat grunda investerarlådan Eequity. 

Med sig hade han e-handelsveteranen Patrik Hedelin som var med och grundade Boo.com, vilket blev något av en symbol för dotcom-kraschen. Nätbutiken drog in stora investeringar, men sajten hackade för kunderna som saknade tillräckligt snabbt nät och leveranserna strulade. Trots den spektakulära konkursen har Patrik Hedelin rest sig och blivit en av Sveriges mest framgångsrika investerare inom e-handel.

I veckan investerade Patrik Hedelin och Magnus Wiberg ett antal 100 miljoner kronor i Pricerunner genom sitt bolag Eequity. Investeringen är av allt att döma Eequitys största någonsin. De blir nu en av tre storägare - ihop med Nicklas Storåkers och H&M-chefen Karl-Johan Persson

Magnus Wiberg är återigen delägare i bolaget han grundade. Cirkeln är sluten. Framtidstron är minst lika stark som den var 1999. 

Kinnevikarvtagaren Cristina Stenbeck lägger alltmer fokus på egna investeringar och att hjälpa entreprenörer. H&M:s Karl-Johan Persson har sedan tidigare ett antal investeringar i startups.
Kinnevikarvtagaren Cristina Stenbeck lägger alltmer fokus på egna investeringar och att hjälpa entreprenörer. H&M:s Karl-Johan Persson har sedan tidigare ett antal investeringar i startups.

I förra veckan meddelade Karl-Johan Persson att han lämnar över vd-posten i H&M för att fatta ordförandeklubban efter sin far. Han har sedan tidigare en hel del privata investeringar i olika startups. Jag är lite nyfiken på om han kommer göra ”en Cristina Stenbeck” efter att han skolat in den nya vd:n och fokusera mer på investeringsspåret.

Collector, med grundaren Lena Apler, ska ju sälja av sin startup-portfölj för att rensa i verksamheten. Vi har hört på stan att det finns ett dussintal intressenter, men som ska kokas ned till två tre. Frågan där är också ifall nischbanken kommer att lyckas skeppa iväg hela dussinet med bolag eller ifall portföljen styckas. 

Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera