”Jag och Johannes kommer in till kontoret för att podda i morgon”, skriver jag till min chef.
”Kontoret? Det heter redaktionen! Jag kommer aldrig i mitt liv att jobba på ett kontor”, svarar chefen.
Hade det varit i början av 2020 så hade jag inte heller sagt ”kontoret”. Men sedan mitten av mars jobbar i stort sett hela redaktionen hemifrån. Att ratta ett snabbfotat nyhetsarbete på distans var en utmaning. Men vi kom snabbt in i nya rutiner. Och nu tänker jag inte längre på redaktionen som en plats – den består av oss medarbetare och det innehåll vi skapar.
I åratal har vi pratat om digitaliseringen. Men under pandemin blev den plötsligt akut. Företag och organisationer vittnar om att de på några veckor drev igenom förändringar som de har brottats med i åratal.
I en kris är det lättare att förändra beteenden eftersom de flesta förstår varför det behövs. Men våra nya digitala vanor är här för att stanna även efter att covid-19 har blåst över. Många av oss har upptäckt det är bekvämt och även förknippas med en sorts frihet att inte behöva infinna sig på sin arbetsplats en viss tid varje dag. Vi har märkt hur vi kan agera mer globalt och lokalt via digitala kanaler. Samtidigt är det mänskligt att vilja träffas ”på riktigt”. I framtiden blir det naturligt att blanda där vi ses digifysiskt – en del är på plats med andra deltar via video.
Vår spaning i fjolårets utgåva gick ut på att en ny techbubbla hotade att spricka under 2020. Den prognosen har som bekant inte besannats. Även om covid-krisen blev nådastöten för vissa bolag så har den digitala sektorn frodats som aldrig förr. Nätläkarna fick sitt stora genombrott under 2020. E-handeln boomar. Att använda informationsteknik för att bjuda in till eller delta i videomöten tillhör plötsligt vardagen för många.
Det har länge talats om delningsekonomin, där privatpersoner som hyr ut sina hem via Airbnb är ett klassiskt exempel. Men nu har den tagit fart på allvar. På storstädernas gator trängs tusentals elsparkcyklar. Din granne blir din hundvakt genom ett klick i en gigjobbar-app. Biluthyrningsfirmorna krisar medan tjänster där privatpersoner hyr ut sina egna fordon boomar. Tryggheten för konsumenterna säkras genom betygsättning och försäkringar.
Techbolagens framväxt skapar också en ny elit. Sju av världens tio allra rikaste har gjort sina förmögenheter på tech. Amazons grundare Jeff Bezos är numera den rikaste personen i modern tid med ett aktieinnehav motsvarande 1 600 miljarder kronor.
Även ett antal svenska entreprenörer har byggt upp stora bolagsvärden. Vi på Di Digital listade i höstas Sveriges techmiljardärer och kom upp till 59 stycken – 17 fler än året innan.
Vårt land är välkänt för att bygga bolag med tekniskt fokus. Bolag som ljudbokstjänsten Storytel, betalbolaget Klarna och spelutvecklaren Embracer har rusat i värde i år.
De bolag som under 2020 tog in några av de största investeringarna visar stark tillväxt och står väl rustade inför 2021: Klarna (1,9 miljarder i januari och 5,7 miljarder i september), batteritillverkaren Northvolt (5,4 miljarder i september), nätläkaren Kry (1,5 miljarder i januari) och fintechbolaget Tink (700 miljoner i januari).
Fler svenska techbolag siktar på börsen inom några år. Klarna är med sina 93 miljarder kronor högre värderat än etablerade börsföretag som SKF och SCA. Andra omtalade börskandidater är betalbolaget Trustly och modehandlaren Na-kd.
Hittills har fokus främst legat på att visa tillväxt och på att bli störst i sitt segment. Men nu hörs allt oftare från investerarkollektivet att även här måste finnas en plan för att leverera vinst. Räkna med att höra mer om det under 2021.
