Under de senaste årtiondena har Dubai växt till att bli Mellanösterns klarast lysande stjärna. Med sina 3,1 miljoner invånare har Förenade Arabemiratens största stad etablerat sig som ett centrum för finansiella tjänster, lyxhandel och turism.
Shejk Mohammed bin Rashid Al Maktoum, landets totalitära premiärminister, tillskrivs ofta den positiva ekonomiska utvecklingen. Med fickor fyllda av oljepengar har han drivit fram visionen om att Dubai ska bli en av världens smartaste städer.
De olika projekten har betalat sig hittills, enligt regimen. Staden Dubai har bland annat sparat 10,7 miljarder kronor under de senaste 13 åren genom att 60 olika myndigheter börjat dela infrastruktur och erbjuda gemensamma digitala tjänster till medborgarna.
I dagsläget sparar staden runt 5,5 kronor för varje krona som investeras i ett smartare Dubai, heter det.
Läs mer: Kampen om data avgör framtiden för den smarta staden
Men man planerar att gå ännu längre än så. Dubai har prisats internationellt för sin vilja att testa ny och banbrytande teknologi – inom områden som AI och IoT – och med hjälp av blockkedjor ska nu 100 miljoner myndighetsdokument som genereras varje år digitaliseras. Tanken är att det ska minska koldioxidutsläppen, frigöra 25,1 miljoner arbetstimmar och spara 14 miljarder kronor varje år.
En annan viktig del av strategin har varit att etablera trafiklösningar för smartare flöden i staden. År 2030 ska 25 procent av de dagliga transporterna i staden vara autonoma, vilket kommer skära ner de samhällsekonomiska kostnaderna med 55 miljarder kronor varje år.
Redan nu pågår skarpa tester av förarlösa fordon på gatorna i Dubai. Regelverket är enklare i Förenade Arabemiraten än i många andra länder.
För att hushålla smartare med resurser har Dubai också satt upp ett aggressivt mål om att 25 procent av byggnaderna ska konstrueras med 3D-skrivare år 2030.
Men incitamenten är inte bara ekonomiska, utan även miljömässiga. Trots regionens oljeberoende ska Dubai fram till 2050 öka andelen förnyelsebar energi till 75 procent av den totala elförbrukningen. Miljöstrategin innebär också att 80 procent av Dubais avfall med hjälp av ny teknologi ska återvinnas till energi 2030.
Läs mer: Investerarna har fått upp ögonen för smarta städer
Staden har investerat 125 miljarder kronor i en stor solpark – som är världens största sett till den mängd energi som genereras från en och samma plats. Shejk Mohammed bin Rashid Al Maktoum har också satt upp en grön fond på 250 miljarder kronor som garanterar lån med låga räntor till investerare i energisektorn.
Ett problem för Dubai är bristen på startupföretag med rötter i regionen. När världens mest innovativa startupstäder rankas brukar staden placera sig i mittenskiktet i den internationella konkurrensen. Därmed måste Dubai till stor del fortfarande förlita sig på att attrahera utländska företag och entreprenörer till regionen.
Det har medfört att en del mer galna idéer fått fäste i Dubai. Bland annat förekommer diskussioner om att införa en flygande taxiflotta, liksom att bygga en så kallad hyperloop mellan Dubai och huvudstaden Abu Dhabi. En hyperloop är en tub med ett mycket lågt lufttryck, nära vakuum, som gör att personer kan färdas i mycket snabb hastighet mellan två platser. Men på grund av de stora säkerhetsriskerna har projektet gång efter annan skjutits upp.
Visionerna är högtflygande, men frågan är hur mycket Dubai hittills har lyckats åstadkomma. Kommunikationen kring framstegen är bristfällig, så när som på att den allmänna livsglädjen i staden har ökat med 3 procent sedan 2013, enligt myndigheternas mätningar. Mycket fokus från myndigheternas sida tycks i stället ligga på att förbereda Dubai inför värdskapet av världsutställningen 2020.
Dubai har fortfarande en lång väg att vandra. I en årlig mätning av vilka städer som utvecklas i snabbast takt, från universitetet IESE i Spanien, placerar sig Dubai endast sig på plats 60. I jämförelse rankades Stockholm på plats 16 i mätningen för 2018, medan New York tog hem förstaplatsen.