På betalningsmarknaden pågår en rad snabba förändringar, såväl i Sverige som internationellt. Det leder till att man får tänka om på nytt, konstaterar Stefan Ingves.
I Sverige är betalning med kontanta medel en sjunkande trend. För ungefär ett decennium sedan valde 40 procent av svenskarna att betala med kontanter, men i dag är den siffran 13 procent. Ett helt kontantlöst samhälle är dock något som riksbankschefen inte tror på.
”Det finns många nackdelar med kontanter. Hög rånrisk och bökiga att ha med sig för att nämna några. Men det finns även fördelar. Det kommer alltid finnas personer som har det svårt med det digitala betalningssättet och vid krissituationer är det bra att ha kontanter”, säger Stefan Ingves, chef över Riksbanken, på en av Di:s konferenser.
I dag används Swish flitigt och fungerar direkt. Men det som händer är att alla transaktioner som görs under natten lagras, vilket gör att riksbanken behöver åsidosätta ett antal miljarder kronor. Det är något som riksbankchefen beskriver som något opraktiskt, men som ändå fungerar.
”Vi jobbar därför i dag med att tillhandahålla ett system vid namn ’instant payments’. Det ska fungera dygnet runt, omedelbara betalningar med statliga pengar”, säger han.
För närvarande samtalar även Riksbanken med EU för att få till ett samarbete som innebär att medborgare ska kunna skicka pengar internationellt på studs. Sådana system finns i dag i Mexiko och Zimbabwe. På den punkten behöver Sverige komma i kapp.
Läs mer: Ovanliga rörelser i bitcoin: ”Största kursuppgången sedan 2011”
Kryptovalutor som bitcoin möjliggör för användaren att vara helt anonym. Riksbanken måste däremot kunna identifiera alla som använder e-kronan för att kunna motverka penningtvätt och andra illegala verksamheter.
Läser man det finstilta kan man inte förstå vad Libra faktiskt är.
En viktig frågeställning som Stefan Ingves lyfter är hur pass mycket information om medborgare som staten måste ha tillgång till vid användandet av den digitala kronan.
”Uppfattningen är att det måste finnas något sätt att redovisa för vem man är, en legitimation som staten ska stå för. I Indien är det här ett etablerat fenomen, där kan de två miljarder invånarna skicka pengar fram och tillbaka på ett helt nytt sätt.”
Nästa år ska utredningen av e-kronan presenteras. Riksbanken håller för närvarande på att slutföra upphandlingen vad gäller skapandet av den digitala valutan.
”Sedan blir det upp till Riksdagen att besluta sig för om vi ska ha möjlighet att sätta e-kronan i rull eller inte”, säger Stefan Ingves.
Det är inte bara Riksbanken som är inne på att skapa en e-krona, utan även EU utreder möjligheten till att skapa en egen digital valuta.
En annan digital valuta som rönt uppmärksamhet är Facebooks Libra, men projektet har väckt kritik världen över från både politiker och centralbanker. Riksbanken släppte nyligen en rapport om Libran där kontentan var att den antagligen inte kommer att användas för betalningar inom i Sverige i någon större utsträckning.
”Regelverken för att sparka i gång e-valutorna finns i dag, frågan är dock om man kan tillämpa dem. Penningtvättsregler gäller likväl för Libra som för vilken annan digital valuta som helst – men läser man det finstilta kan man inte förstå vad Libra faktiskt är, det är ingen bra start”, säger Stefan Ingves.
Läs mer: Riksbanken om Facebooks kryptovaluta: Kan försvåra för minusränta
