Annons

Jonas Birgersson: ”Efter 15 miljoner kronor har du ingen nytta av mer pengar”

Den 6 mars var det 20 år sedan IT-kraschen mer eller mindre lamslog det svenska näringslivet. En av huvudpersonerna under den forna IT-yrans glansdagar var Jonas Birgersson, som i dag är vd för Lundaföretaget Labs2.
Den 6 mars var det 20 år sedan IT-kraschen mer eller mindre lamslog det svenska näringslivet. En av huvudpersonerna under den forna IT-yrans glansdagar var Jonas Birgersson, som i dag är vd för Lundaföretaget Labs2. Foto: Emil Langvad.
Upp som en sol, ner som en pannkaka. Men grundaren Jonas Birgersson rycker på axlarna åt alla aktiemiljarder i Lundabolaget Framfab som gick om intet i börskraschen för 20 år sedan. Han lyfter hellre fram tekniken från 90-talets it-boom som banade väg för dagens superentreprenörer.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

I veckan var det 20 år sedan Stockholmsbörsen nådde sitt högsta värde under it-boomen. Därefter följde en brant börsnedgång med drygt 70 procent fram till oktober 2002. Indexraset föregicks av flera års ohämmad marknadstro på unga internetföretag som värderades till miljardbelopp, men när bubblan sprack tynade många bolag bort nästan lika snabbt som de uppstått.

En av de mest uppmärksammade internetpionjärerna på 1990-talet var Jonas Birgersson. När hans it-konsultbolag Framtidsfabriken, senare Framfab, var på toppen stod värderingen i 42 miljarder kronor och bolaget stoltserade med bland annat Ikea och Volvo i kundstocken. Sedan rämnade marken.

”Svenskar älskar att gotta sig åt misslyckanden. Vi byggde en grund till något som vi än i dag har jättestor nytta av, och så väljer man att lyfta fram en börsnedgång som ett slags facit för vår verksamhet”, konstaterar Jonas Birgersson syrligt.

Han tar emot på kontoret i det gamla elverket i centrala Lund, klädd i fleecekofta och med en stor kopp te i handen. Lokalerna är hemvist för hans nuvarande bolag, Via Europa och Labs 2. Det senare företaget köpte Jonas Birgersson loss från Framfab som höll till i samma lokaler när det begav sig.

”Endast cirka en procent av alla spaltmil som skrevs om Framfab handlade om teknik, resten tog fasta på pengar. Det handlade om vad totalisatorn på travet stod i för dagen. Vilken av hästarna Framfab eller Icon Medialab skulle man satsa på, var kunde man vinna mest pengar?”, säger Jonas Birgersson.

Den sedermera konkursade it-konsulten Icon Medialab var entreprenören Johan Staël von Holsteins skötebarn, vars rikedom räknat i bolagets börsvärde ofta jämfördes med Jonas Birgerssons motsvarande förmögenhet. Efter it-kraschen balanserade visserligen även ett kraftigt försvagat Framfab på slak lina, men till skillnad från Icon gick Lundabolaget inte i graven.

”Efter att bubblan sprack var Framfab ett mindre bolag men fortfarande den tredje största oberoende marknadsförings- och e-handelsleverantören i världen, och för några år sedan köptes bolaget av den brittiska reklambyråkoncernen WPP”, säger Jonas Birgersson.

En ung Jonas Birgersson under tiden han drev Framfab och Bredbandsbolaget.
En ung Jonas Birgersson under tiden han drev Framfab och Bredbandsbolaget. Foto: Henrik Montgomery.

 

Ingvar Kamprad och Hans Rausing satsade 25 miljoner kronor vardera. Men vi behövde egentligen inte pengarna.

Som ett komplement till Framfab grundade Jonas Birgersson även Bredbandsbolaget 1998, vilket gav honom smeknamnet ”Bredbandsjesus” för hans missionerande om svenskarnas behov av ett snabbare internet.

Sju år senare uppges han ha fått cirka 30 miljoner kronor för sin minoritetspost i Bredbandsbolaget när företaget såldes till den norska telejätten Telenor. Men om Jonas Birgersson hade sålt sina aktier i Framfab före kraschen hade det gett betydligt mer pengar i fickan.

”Jo, men efter 15 miljoner kronor har du ingen nytta av mer pengar. Om du har fem bilar blir livet inte fem gånger bättre. Jag kommer ihåg en intervju när Fredrik Belfrage frågade mig, nästan lite upprört, varför jag till exempel inte köper dyra viner för mina pengar. Men jag dricker ju inte ens vin. Jag äger heller ingen bil, det är för dyrt.”

Bortsett från privat konsumtion skulle en större slant på banken kunna öka möjligheterna att förverkliga nya och kostsamma projekt, samt begränsa behovet av externt kapital som krymper det egna inflytandet i företaget. Men den principen menar Jonas Birgersson inte är huggen i sten.

”Det bygger på antagandet att man inte skulle kunna finansiera sina idéer på annat sätt, och det tycker jag inte stämmer, vi har alltid lyckats finansiera våra idéer. Ingvar Kamprad och Hans Rausing var snälla nog att satsa vardera 25 miljoner kronor i Framfab. Men vi behövde egentligen inte pengarna. De gav oss mest trovärdighet, vilket innebar att de stora industriföretagen vågade jobba med oss.”

Enligt Jonas Birgersson fanns det endast en fördel som Framfab hade på börsen. Konsultbolaget skulle växa i takt med den då explosiva marknaden. Med en sådan stark tillväxt blev det således svårt för bolaget att anställa tillräckligt många människor i önskad takt.

”En väg för att få duktigt folk snabbare än vi kunde rekrytera var att förvärva bolag, och för att förvärva bolag var vi tvungna att ha en valuta som uppköpskandidaterna kunde se och räkna om till pengar.”

I dag lever andan från Bredbandsbolaget vidare genom Via Europa med verksamhet i samma sektor. Det bolaget driver Jonas Birgersson parallellt med Labs 2 som utvecklar den mjukvara Via Europa använder i utbyggnaden av bredbandsnät.

”Det är rätt så häftigt att vi med endast 25 anställda i båda bolagen, med våra heltidskonsulter inkluderade, kan driva 150 bredbandsnät i tio länder i Europa. En del av näten vi driver är nationella, exempelvis Israels bredbandsnät. Vi har nyss också vunnit en upphandling som innebär att vi blir hjärtat i Österrikes bredbandsnät”, säger Jonas Birgersson.

Samma stolthet uttrycker han för dåtidens teknikutveckling som Framfab och Bredbandsbolaget svarade för.

”Vi blev först i världen med att bygga nätverk med bredbandshastigheter på både 10, 100 och 1000 megabit per sekund. Detta har entreprenörer som Daniel Ek på Spotify och Niklas Zennström på Skype tackat oss för, och berättat om nyttan som deras verksamheter haft av vår teknik”, säger Jonas Birgersson.

Inte desto mindre är det huvudsakligen den ytliga betraktelsen av dåtidens it-boom som slår fast allmänhetens uppfattning om hans och andra pionjärers forna bedrifter.

”Vi tog täten i paradigmskiftet från industrisamhälle till nätverkssamhälle, en största tänkbar samhällsförändring som i stor mening påverkar våra liv än i dag. Det vanligaste som folk då vill fråga är hur det känns att ha blivit av med teoretiska miljarder kronor i börsvärde. Det tycker jag är jättekonstigt”, säger Jonas Birgersson och inflikar att slumpen är en bättre placeringsalgoritm än den bästa fondmäklaren i världen:

”Slumpen tar heller inte ut någon kommission. Men allra bäst är det att avstå helt från aktiespekulationer. Min 40-årspresent till mig själv var att lämna börsen med Labs 2, och vi kommer inte tillbaka.”

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer