Hoppa till innehållet

Efter scooterkaoset – Stockholm rustar för nästa anstormning

Stockholms stad tampas med fler aktörer som vill in i staden med allt fler olika fordon. Elscootrar och hyrcyklar finns redan på plats, nu rustar staden för nästa anstormning. Denna gång handlar det om elmopeder.

Staden rustar för kommande varianter av nya mobilitetslösningar.
Staden rustar för kommande varianter av nya mobilitetslösningar.

Elscootrarna har tagit Stockholm och flera andra svenska och europeiska städer med storm. Mikromobilitetstjänsten väcker känslor, både positiva och negativa.

I Stockholm beräknas att det finns nästan uppåt 6 000 elscootrar just nu. Det innebär att en hel del plats på gator och torg tas upp av elscootrarna. 

Nu rustar staden för nästa transportform som väntas komma till Sverige: elmopeder. 

”Hela mikromobiltetsutvecklingen är ju så snabb, så vi måste se till att vi är proaktiva på det sättet att vi i förväg kan tänka på vad som kan komma och vilka förändringar vi måste göra. Det gäller exempelvis parkeringar”, säger trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP). 

Nu har stadens trafikkontor getts i uppdrag att se över vad man eventuellt måste göra för att fler aktörer ska kunna etablera sig och, liksom elscootrarna, hyra ut sina elmopeder till användare i staden. 

Cervenka: Naiva politiker göder techbolagen – sätt stopp för cirkusen  

Precis som i fallet med elscootrarna vill man också ta fram ett förslag på avtal som kan skrivas mellan staden och elmopedaktörerna. Det avtalet ska sätta regler och förutsättningar för bolagen som ställer och hyr ut sina elmopeder i Stockholm.

”Staden har även kontaktats av bolag som redan har eller planerar att ställa ut elmopeder enligt samma affärsmodell som elsparkcyklarna. Det befintliga samarbetsavtalet passar inte för elmopeder varför trafikkontoret får i uppdrag att utreda förutsättningarna för samarbetsavtal anpassat för mopeder samt återkomma till trafiknämnden med förslag på avtal”, står det att läsa i de handlingar som skickats till Stockholms stads trafikkontor och som Di Digital tagit del av.

Ambitionen är, enligt handlingarna till Trafikkontoret, att upprätta så kallade hot spots, avgränsade områden, där elmopederna får parkeras. 

Trafikkontoret ska också se över om man kan skapa liknande avtal till fler mobilitetstjänster när de kan komma i framtiden.

I dagsläget finns endast en aktör, Blinkee City som bland annat backas av pr-nestorn Per Schlingmann. Men Stockholms stad väntar sig att fler ska komma efter att flera bolag visat intresse, exakt vilka det är vill man inte berätta.

Polska Blinkee City har lanserat sina tjänster i Stockholm. Än så länge har genomslaget inte varit som med elscootrarna, men fler bolag med elmopeder kan vara på väg hit, menar Stockholms stad.
Polska Blinkee City har lanserat sina tjänster i Stockholm. Än så länge har genomslaget inte varit som med elscootrarna, men fler bolag med elmopeder kan vara på väg hit, menar Stockholms stad.Foto: Jonas Eng

”Det finns flera bolag som sagt att de funderar på detta. I dag finns bara Blinkee, men det kan dyka upp fler och vi ser en utveckling nere på kontinenten som kan komma hit med elmopederna bland annat. Så vi vill ha det här förberett i förväg”, säger Daniel Helldén.

Så ni föregår en utveckling så som det var med elscootrarna?

”Ja, precis. Elscootrarna hann ju komma innan vi gjort något. Med elmopeder är det lite annan lagstiftning och det kan ju komma andra lösningar som vi inte känner till. Vi måste ha lite bredare koll helt enkelt. Det är en spännande utveckling men ska rimma med hur staden fungerar.”

Klarar Stockholms stad fler elmopedaktörer? En elmoped är ju exempelvis större än en elscooter?

”Det är bland annat därför vi behöver ha en annan typ av avtal. Elmopeder tar större plats och andra typer av platser måste användas. Parkeringsfrågan är central”, säger Daniel Helldén (MP).

Läs mer: Voi gasar – vill ta in en miljard 

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera