Hoppa till innehållet

Efter Uberpop – Skatteverket vill se hårdare krav på delningsbolagen

För att få stopp på skattefusket vill Skatteverket få företag i delningsekonomin att rapportera in sina användares intäkter. Det föreslås i en ny rapport till finansdepartementet. 

Rebecca Filis är verksamhetsutvecklare på Skatteverket.
Rebecca Filis är verksamhetsutvecklare på Skatteverket.Foto: Jeanette Andersson/Skatteverket

Skatteverkets slutgiltiga rapport om delningsekonomin lämnas i dag in till finansdepartementet. Uppdraget har varit att kartlägga och analysera delningsekonomins effekter på skattesystemet och skatteintäkterna.

I rapporten slår utredaren fast att den nya delningsekonomin leder till ”skattefel”. Det är dock omöjligt att slå fast i vilken omfattning, enligt rapporten, och dessutom är det oklart om delningsekonomins framväxt som helhet innebär ökade eller minskade skatteintäkter. 

Om delningsekonomin i hög grad tränger ut annan ekonomisk aktivitet kan skatteintäkterna minska.

Klart är dock att sektorn effekter på den svenska ekonomin väntas bli stora. Enligt rapporten kan Sveriges skatteintäkter antingen minska med upp till 11 miljarder, eller öka med upp till 16 miljarder, beroende på hur delningsekonomin utvecklas. 

”Om delningsekonomin i hög grad tränger ut annan ekonomisk aktivitet kan skatteintäkterna minska,” säger Rebecca Filis, verksamhetsutvecklare och författare till rapporten.

”Om den däremot tillför aktiviteter kan vi få ökade skatteintäkter. Tyvärr saknas i dag statistiskt underlag för att avgöra vilken effekt som dominerar”, säger hon. 

Läs även: Skatteverket jagar Airbnb-värdar

För att få bättre koll på sektorn föreslår Skatteverket nu att någon form av rapporteringsskyldighet införs för tillhandahållare av plattformar, och eventuellt även för utförare, inom delningsekonomin.

I klartext: Skatteverket vill att de plattformar som använts för att köpa och sälja varor eller tjänster inom delningsekonomin – till exempel Uber och Airbnb – ska rapportera in användarnas intäkter direkt till Skatteverket. 

Förslaget kan ses som ett direkt svar på det storskaliga skattefiffel som upptäckts vid granskningar av den nu nedlagda taxitjänsten Uberpop, vilket Di Digital rapporterat om vid flera tillfällen

I fallet Uberpop var problemet att förarna tog emot intäkter direkt från Ubers dotterbolag i Nederländerna, utan att redovisa dessa i sina deklarationer. 

Som grund för rapporten har Skatteverket bland annat granskat 1700 Uberpop-förare och 400 lägenhetsuthyrningar via tjänster som Airbnb. 

Läs även: Nu har 133 Uberpop-förare åkt dit i Skatteverkets granskning

De kontroller som gjorts visar att det är vanligt med oredovisade inkomster inom delningsekonomin, enligt rapporten. Men anledningen är inte enbart att folk medvetetet fuskar,  utan att det även är svårt för aktörerna att göra rätt.

Problemen är emellertid inte unika för delningsekonomin, enligt rapporten.

Förslaget om rapporteringsplikt är heller inget krav, enligt rapporten, utan någonting man anser att regeringen bör överväga. 

Texten uppdateras...

Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera